Lena Unneberg, ordförande Kiruna Klätterklubb, visar klubbens tillfälliga krypin i badhusets källare.
Innan Tarfalahallen invigdes 2015 hade Kiruna klätterklubb, K3, omkring 23– 25 medlemmar. Med Tarfalahallen blomstrade intresset och antalet medlemmar steg snabbt till 500.
Men så rasade hallen den 7 mars 2020. Sedan dess har klubben inte haft någonstans att vara och medlemsantalet sjönk drastiskt från 500 till 200. Men nu har klubben fått ett tillfälligt krypin.
– Vi har fått ynnesten att ha tillfälliga lokaler i källaren på badhuset. Det är mycket, mycket mindre, vi har en del boulder och lite repvägg. Väggen är mycket lägre, det är som utbildningsväggen vi hade i Tarfalahallen, den är ungefär hälften av den lilla delen, det är fyra rep här. Det är inte så tuffa delar, så det blir mer teknikträning här, säger Lena Unneberg.
Tack vare lokalen på badhuset har klubben i alla fall kunnat komma igång med lite verksamhet igen. Här ryms åtta klättrare åt gången.
– Det här är en helt annan tid, det är mer att jämföra med hur det var innan Tarfalahallen fanns. Nu har vi ändå en någorlunda medlemsbas som ändå kommer och klättrar. Anläggningen här är ändå inte så att man kan vara här 50 personer. Förr hade vi klubbklättringar på torsdagar med 20–50 personer som hängde och pratade och klättrade. Klubbkänslan finns inte här på samma sätt, man ser varann i dörren.
Fyra replängder, mer ryms inte. Men det ger i alla fall klubben en möjlighet att komma igång med verksamhet igen i väntan på nya lokaler.
Av andelen barn och ungdomar finns en tredjedel kvar. De tiderna som det är ungdomsklättring kan ingen annan komma. I Tarfalahallen gick det att samsas på ett annat sätt.
– Det är svårt att utöka, vi skulle vilja ta in nya barn och bygga upp underifrån.
Hur länge klubben kan fortsätta klättra i badhusets källare vet inte Lena Unneberg.
– Jag vet inte när vi åker ut, de ska ju stänga badhuset nästa höst och då får inte vi vara här. Vi hade gärna velat ha en liten överlappning med några månader.
Det är trångt, men en del ny utrusning finns på plats i badhusets källare. Lena Unneberg visar en del som används för att träna klättring med hjälp av klippskrevor.
Nu väntar klubben på att kommunen ska besluta om en ny hall.
– Det funkar inte jättelänge. Jag skulle vilja ha ett beslut om en hall inom några månader. För sedan är det en process om var det ska byggas.
– Vi vill gärna ha en egen del. Vi kan sitta ihop med de andra men vi vill ha en avskild del för säkerhetens skull mot andra sporter. Och så vill vi ha en sektion som är fullhöjd för tävlingar, kring 15 meter. På Tarfalahallen hade vi 12,5 meter. Jag hoppas att kommunen pratar med alla föreningar och tar reda på vilka behov som finns.
Nu väntar klubben Lena Unneberg på att få ett besked från kommunen om framtiden. "Jag skulle vilja ha ett beslut om en hall inom några månader", säger hon.