Det råder stor lärarbrist i hela Sverige. Något som också är högst kännbart i Kiruna kommun. Under hösten har Högalidskolans högstadium lidit svårt av lärarbristen. Förra veckan berättade vi att eleverna i åttan inte haft någon svenska undervisning alls fram till nu.
Ilkka Tapojärvi är rektor på höstadiet på Högalidskolan. Genom att förbättra arbetsmiljön tror han att läraryrket skulle locka fler.
– Vi har för många elever i klassrummen, stora grupper. Största gruppen på Högalidskolans högstadium är 29 elever, det får vara 30 personer i klassrummen. Det gör ju att det blir stimmigare. Och det är inte bara på högstadiet, det gäller även på förskolan, det är där det börjar. De lugna stunderna blir allt färre redan i förskolan. Det är något som skrämmer mig.
Antalet elever med diagnoser ökar enligt Ilkka Tapojärvi. Likaså pressen från föräldrar.
– Förr fick barn och ungdomar själva ta ansvar för sina handlingar. Samhället idag har inte tid med barnen. Det är stress ute i samhället, det är stress på skolan, det är stress på jobbet, man ska hinna med det ena och det andra. Båda två jobbar, om man nu är två föräldrar i samma hushåll. Och så ska vi förverkliga våra drömmar och ha våran egentid. Barnen har hamnat längre ner på rankinglistan jämfört med förr. Då var det viktigt att lära barnen ta ansvar, de fick en skolning även hemma.
– Skolan har aldrig uppfostrat, och har fortfarande inte det uppdraget. Många föräldrar säger att det är vi som ska se till att barnen sköter sig i samhället. Då får vi förklara att vi har inte ett uppfostransuppdrag.
Kraven på lärare har ökat även från samhället i övrigt. Skollagen skrivs om flera gånger per år. Kommunens neddragning av 50 elevassistenter har också påverkat.
– Siffran säger mycket. Vem får göra det jobbet då? Det är självklart, det blir lärarna som får ännu mer att göra.
Allt detta påverkar arbetsmiljön för lärarna.
– Det blir en enorm belastning på lärare och då är det inte så attraktivt att jobba som lärare. Vad behöver vi då? Vi behöver fler lärare. Vi behöver fler personal som jobbar i skolan och har olika uppdrag.
Förutom arbetsmiljön så är lönen en viktig fråga för att locka lärare.
– Alla vill veta vad man för i lön. Majoriteten av de som tackat nej till tjänsterna är på grund av lönen, säger Ilkka Tapojärvi.
Vad är då receptet för att locka fler lärare?
– Vi behöver samverka om hur det ser ut i skolan idag. Vi behöver en samverkan mellan den politiska ledningen och expertisen, alltså vi i skolan. Det är vi som kan det här bäst av alla, vi vet exakt hur det ser ut i klassrummet, i korridoren, matsalen, omklädningsrummet, idrotten, rasthallen. Politiken behöver fånga upp allt det vi upplever i skolan. Vi behöver även få in föräldrarna och de som vi arbetar för, eleverna.
– Vi har en hel lista med saker vi behöver åtgärda. Kan vi åtgärda dom på ett smart sätt? Då kan vi börja locka till oss lärare. För det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare.
Skolan skulle kunna arbeta fram ett underlag till politiken menar Tapojärvi.
– Jag tror att man måste ha en bred lösning, flera olika insatser. Det kan vara att man får något slags stipendium eller någon form av praktiklön. Kanske stöd med läromedel. Det handlar om en långsiktig satsning. Vi behöver både kortsiktiga lösningar och långsiktiga.