Familjen som består av sonen Andrey och hans mamma, har bott i Sverige under flera år. Senast i Kiruna där de levt i drygt två år, i väntan på besked från Migrationsverket.
I februari kom utvisningsbeslut och med det startade mardrömmen för familjen.
– Vi fick ett negativt besked och blev tillsagda att vi genast skulle lämna lägenheten i Kiruna och lämna landet, säger Andrey, som av rädsla för myndigheterna i hemlandet vill vara anonym.
Andrey uppger att Turkmenistan inte är ett alternativ att återvända till eftersom familjen fått besked av polisen att de inte är välkomna dit. De var kristna i ett strängt muslimskt och slutet, totalitärt land. Deras ID-handlingar togs av myndigheterna i samband med att de lämnade landet. Efter utvisningsbeskedet bestämde de sig för att åka till Finland, ovetande om vad Dublinförordningen säger. Man kan bara söka asyl i det första land man kommer till inom EU, i det här fallet Sverige.
– Vi fick hjälp av våra grannar i Kiruna med att köpa biljetter och så tog vi tåget från Haparanda till Finland. Vi hoppades på asyl där.
Men i Finland fick de nobben med stöd av Dublinförordningen och skickades tillbaka till Sverige med poliseskort.
– Då tog vi oss till Migrationsverket i en förort till Stockholm. Där sa de åt oss att vi är utvisade och därför kunde de inget göra.
– Vi sov på gatan utanför och besökte receptionen många gånger men fick hela tiden samma svar.
Efter ett tips tog de sig till Arlanda flygplats.
– Han som tipsade oss sa att flygplatsen alltid är öppen. Det var kallt på gatan så vi bestämde oss för att åka dit.
De bosatte sig på Arlanda flygplats. Utan pengar blev de helt beroende av människors välvilja. Personal på flygplatsen engagerade sig och gav dem pengar ibland och någon matkupong. Flygplatspolisen blev också inblandad och skjutsade dem till Migrationsverket.
På Migrationsverket hänvisar man till en ny lag som började gälla ifjol och som säger att personer som fått ett utvisningsbeslut och inte lämnar landet, blir av med rätten till dagersättning och boende. Migrationsverket kan enligt lag inte hjälpa dessa personer.
– Jag kan inte få in på enskilda ärenden utan fullmakt eftersom det råder sekretess, men generellt så säger lagstiftningen att om man är utvisad så ska man lämna landet. Gör man inte det så kan man bli av med rätten till bistånd och boende, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
– Det är riksdagen som fattat beslut om lagändringen och den följer vi.
Men det måste handla om fler som hamnar i den här situationen. Finns det inte någon back-up-plan?
– Vi följer den lagstiftning som finns. Om det skulle visa sig att det hänt något som påverkar situationen, till exempel om något inträffat i hemlandet eller att det uppkommit nya personliga omständigheter, då kan personer i liknande situationer ansöka om verkställighetshinder. Beviljas man då en ny prövning eller utvisningen tillfälligt avbryts kan man få tillbaka rätten till bistånd, säger Pierre Karatzian.
Nu har Andrey och hans mamma ett tillfälligt boende i Sigtuna kommun där Arlanda flygplats ligger. En insats från kommunens sida som helt står utanför regelverket.
– Det här är inte kommunens ansvar egentligen. Det står klart att ansvaret ligger på Migrationsverket helt och hållet. I det här fallet ansåg vi att vi måste rycka in med en akutinsats, säger Kambiz Asadollahi, verksamhetschef vid utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen vid Sigtuna kommun.
Asadollahi befarar att den här familjen inte är den enda som drabbas. Han anser att det nya regelverket inte är genomtänkt och drabbar enskilda.
– Jag är helt säker på att det kommer att bli många fler som hamnar i den här situationen. Migrationsverket ändrar regelverket men vad händer med personerna? Nu måste myndigheterna agera och driva frågan ända upp till ansvarig minister. Ingen vet idag hur det ska hanteras, säger Kambiz Asadollahi.