Bakgrunden är det stora antal flyktingar som kom till Sverige i höstas, berättar Monica Isacsson, chef för integrationsenheten på Kiruna kommun.
– Det blev ett sådant tryck. Så länge det inte var så många kunde man ändå hålla ihop det här arbetet. Men när det kom väldigt många, inte minst ensamkommande barn, uppstod ett behov av samordning.
Hon tänker sig integrationskontoret lite som en "turistbyrå för nya och gamla svenskar".
– Alltså en informationsenhet. Myndighetsbeslut kommer att ligga kvar på socialförvaltningen.
Kontoret kommer att ligga centralt i Norrskenets vårdcentrals gamla lokaler. Portarna väntas slås upp den 1 oktober och vid årskiftet ska en "integrationsstrategi" finnas färdig. Den kommer att tas fram i samråd med bland annat en referensgrupp, bestående av fackföreningar, bibliotek, organisationer och nyanlända som är väletablerade i samhället.
I samband med det projektet ska Kiruna kommun också ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Uppdraget att ta fram en sådan kommer från regeringens nationella samordnare, som fram till för någon månad sedan var Mona Sahlin.
– Kommunerna i Norrbotten övervägde först att ha en gemensam handlingsplan. Sedan hade vi ett möte i Luleå, där Säpo var med. De sa att det inte hade sett något särskilt i länet som de hade reagerat på, säger Monica Isaksson.
Hon berättar att även Luleå, Kalix och Jokkmokk har man påbörjat arbetet med en integrationsenhet. I Kiruna är rekryteringen redan igång för att kunna bemanna det nya kontoret.
– Det är ganska många som redan har sökt tjänsten som integrationshandläggare. Det finns ett stort intresse för de här frågorna över huvud taget.