Det är Dagens Samhälle som har granskat kommunernas bokslut för 2015 – och då står Kiruna ut från mängden
Största vinsten gör Stockholm, 2,9 miljarder före extraorinära poster och skatt, men Kiruna kommer inte långt efter med 2,3 miljarder kronor. Utlslaget på invånarantalet är det en vinst på nästan 100 000 kronor per kirunabo.
– Just 2015 sticker ut, säger kommunchef Peter Niemi.
Orsaken till det extremt stora överskottet är förstås stadsflytten – under förra året upptogs avtalet Gruvstadspark 2, som säger att LKAB ska betala ut skadeersättning för byggnader som ska rivas. De summorna – nästan tre miljarder – syns i årsredovisningen, även om alla pengarna i praktiken inte ligger på kommunens konton än.
– Vi har en fodran på LKAB. Vi tar inte ut pengar i onödan, utan vi håller koll på investeringstakten och tar ut allteftersom vi behöver, säger ekonomichef Gun Sörensen.
Utbetalningarna kommer nämligen att indexjusteras, och det innebär att de troligen kommer att växa mer om de stannar på LKAB än om kommunen till exempel försöker placera dem i fonder. En del av skadeersättningarna överfördes dock till kommunen redan förra året, ungefär en halv miljard. Delar av de pengarna har avsatts till kommunens framtida pensionsutbetalningar.
– Vi har bestämt med våra revisorer att vi särskiljer stadsomvandlingen från ordinarie drift. Men vi kan låta pengarna arbeta åt kommunen fram tills de ska ut. Det här kan blandas ihop, man kan tro att vi använder våra stadsomvandlingspengar till annat – men vi har hela tiden koll på var pengarna hör hemma, säger Gun Sörensen.
Om avtalet med LKAB räknas bort gör Kiruna kommun ett plus på 45 miljoner – ett bra år oavsett, tycker kommunchefen. I så fall blir det en annan kommun i Norrbotten som gör Sveriges högsta vinst per invånare – Luleå.
Där var det Lulebos affär med Rikshem som gav utslag i bokslutet.
– Det skapade det här engångsresultatet, säger Jan Öström, som började som ekonomichef på Luleå kommun i januari i år.
Även i år kommer Luleå kommun göra ett överskott, dock inte lika stort, enligt Jan Öström. Han konstaterar att det finns hål att stoppa pengarna i – även om stora delar av överskottet hör till Lulebo.
– Vi har ambitiösa investeringsplaner – vi bygger nya bostäder, infrastruktur, Östra länken, VA-system. Vi har en del slitna fastigheter så det finns ett stort renoveringsbehov, och sedan finns önskemål och ambitioner om att utveckla staden, göra den mer attraktiv.