Jordbruket ställs över samenäringarna

Det blir minskade anslag till de samiska näringarna under 2014. Regeringen prioriterar produktionsstöd till jordbruket istället. – Jag tror konsekvensen blir färre renskötare, förmodligen söker man försörjningen på annat håll, säger Ingela Nilsson, enhetschef på Sametinget.

Sametinget är kritiska till att de samiska näringarna inte ryms under 2014 i det nya landsbygdsprogrammet. Man befarar mindre medel sett till hela perioden 2014-2020.

Sametinget är kritiska till att de samiska näringarna inte ryms under 2014 i det nya landsbygdsprogrammet. Man befarar mindre medel sett till hela perioden 2014-2020.

Foto: Simon Eliasson

KIRUNA2013-11-18 05:00

Saken gäller det så kallade landsbygdsprogrammet, ett statligt program för att stötta och utveckla näringslivet på landsbygden.

Minskad budget

I programmet ingår olika sorters stöd och subventioner till bland annat jordbruk och samiska näringar. Under den föregående perioden, 2007-2013, hade Sametinget totalt drygt 200 miljoner kronor att fördela på olika insatser.

Just nu förhandlas hur programmet för 2014-2020 kommer att se ut. Den enda solklara förutsättningen i dagsläget är att den totala budgeten minskar med cirka tre miljarder kronor – från drygt 35 till 32 miljarder.

– Vi är lite osäkra vad som har hänt för Sametingets del. Vi är i princip helt förbisedda i början av programperioden, sedan vet vi inte vad som händer för åren 2015-2016, säger Ingela Nilsson, enhetschef på Sametinget.

Försenat

Bakgrunden till de minskade anslagen är bland annat att arbetet med programmet för nästa period försenats. Det gör att man tvingas använda ”gamla” medel, från den förra perioden, i början på den nya. Och då räcker pengarna helt enkelt inte till.

Från Regeringens sida har man då valt att prioritera jordbruk framför samiska näringar.

– Visst är det så. Det är ingen hemlighet att vår minister (Landsbygds- och sameminister Eskil Erlandsson reds. anm.) vill nå i första hand djurhållande lantbrukare. Samer är också djurhållande, men man har valt att satsa på de stödformer som kan komma mest antal människor till nytta, säger Hans Rolandsson, kansliråd på Landsbygdsdepartementet.

Förstår oron

Sametinget är kritiska till att stödet minskar, framförallt eftersom man menar att stödet haft väldigt stor betydelse för framförallt de nordligaste delarna av länet.

Vad blir konsekvenserna om stödet minskar?

– Vi kan inte överblicka det idag. Men för många samer, som bebor extrem glesbygd, försvinner möjligheterna att utveckla sig och sina företag. Det är ju det som är hela poängen med landsbygdsprogrammet, säger Ingela Nilsson.

Trots kritiken manar Hans Rolandsson till is i magen från samiskt håll.

– Jag förstår oron, men samtidigt är det för tidigt att dra skarpa slutsatser. Det är ett sju år långt program det handlar om, som troligen kommer bli något ”baktungt” på så sätt att mycket av pengarna fördelas i slutet av perioden, säger Hans Rolandsson.

Landsbygdsprogrammet

- Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden.

- Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU, där parterna står för ungefär hälften var.

- Ett förslag på svenskt landsbygdsprogram för åren 2014-2020 kommer skickas för godkännande till EU-kommissionen i februari 2014.

Källa: Jordbruksverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!