Väl inne på Institutet för rymdfysik eller IRF så är det lugnt och tyst. Men i kontoren pågår intensiva överläggningar och ett mycket stort planeringsarbete. Första juni 2022 så ska det mest ambitiösa svenska rymdprojektet skjutas upp, instrumentuppsättningen PEP. Stas Barabash är föreståndare för IRF och ansvarig för projektet. Två av sex instrument byggs på plats i Kiruna och kommer enligt Barabash att ge data åt rymdforskare i år efter framkomsten till Jupitersystemet.
– Instrumentuppsättningen är enormt komplicerat och involverar 17 forskargrupper i 11 länder, däribland USA, Tyskland, Schweiz och Finland, som alla bidrar med teknik och information. Rymden är generellt sett en svår utmaning, dels ska instrumenten hålla för skiftande temperaturer i vakuum. Men även strålning som är ett av de största problemen i det här projektet, säger han.
PEP, eller Particle Environment Package är en del i det stora ESA projektet JUICE, Jupiter Icy Moons Explorer.
– Det finns inga instrument som på egen hand kan berätta om det finns liv på en planet. Men, med hjälp av våra instrument så kan vi undersöka förutsättningarna för liv. Jorden är den enda planeten i universum där vi känner till att liv existerar. Därför är det väldigt viktigt att utföra sådan här grundforskning. För att blicka ut över horisonten och se vad som finns därborta, säger Stas.
Stas Barabash och hans kollegor lägger ner i princip all sin arbetstid i dagsläget på PEP.
– Jag har förlorat instrument förut, saker som man har arbetat med i många år för att färdigställa. Såklart är det inte roligt de första dagarna efteråt. Men, vi lär oss hela tiden. När Mars 96 brann upp efter en misslyckad uppskjutning så använde vi våra erfarenheter till att göra Mars Express 2003 bättre - den missionen genomfördes utan problem.
Det är inte bara arbetstid som IRF och Sverige lägger ner på projektet utan även 100 miljoner euro, varav Sverige bidrar med 20-30 miljoner euro under 20 till 25 år. PEP ska enkelt förklarat mäta vilka typer av partiklar som finns kring Jupiter och dess månar. Instrumentet är en av tio instrumentuppsättningar som kommer att utföra mätningar under sondens färd.
Herman Andersson är tekniskt ansvarig för PEP:
– Just nu är vi inne i fas B, där D är uppskjutning. Vi håller tidsplanen och det är tre år kvar till leverans av flyginstrumentet. Idag arbetar vi med preliminär konstruktion och tillverkar prototyper av de olika delsystem som instrumentet består av. Vi bygger och testar helt enkelt. Det allra största problemet är den väldigt starka strålningen i Jupitersystemet som oskyddade kretsar. Så vi arbetar hårt för att skydda dessa ordentligt.
Herman visar dokument som rör konstruktionen av instrumentet:
– Jag hanterar cirka 80 olika dokument där vi kan se vilka krav ESA ställer på att vi ska leverera. Vi måste anpassa vår instrumentuppsättning till de mängder med krav som rymdmiljön och satellitplattformen ställer.
Både Stas och Herman understryker hur väl IRF står sig i konkurrensen i den internationella rymdvärlden.
– Vårt instrument lyckades 2013 konkurrera ut förslag från Storbritannien, USA, Italien och Frankrike. Vi är världsledande på forskning om energirika neutrala atomer och vi är väldigt duktiga på att bygga rymdinstrument till rimliga kostnader, säger Stas Barabash.
Inuti ett av laboratorierna kan man simulera rymdmiljö med temperaturskiftningar och vakuum. I ett vaccumsystem förbereder sig precis en av forskarna för att skjuta en plasmastråle på en av prototyperna.
– Det är ofantligt mycket testande, säger Herman Andersson.