– TVAB har tittat på flera olika lösningar och presenterat dem för ridklubben och andra hästägare. Vi har sagt att nu får ni gå vidare själva. Frågan är utagerad för TVAB:s del, säger Stefan Sydberg.
Det var vid årsskiftet som hanteringen av döda djurkroppar ändrades. Tidigare kunde de döda hästarna grävas ner vid avfallsanläggningen. Ändringen genomfördes av bland annat arbetsmiljöskäl - personalen tyckte det var obehagligt att hantera de döda hästarna. Att inte längre hantera djurkroppar vid avfallsanläggningen minskar också förekomsten av skadedjur, risken för smittspridning och dålig lukt. Dessutom skulle deponin sluttäckas, berättar Stefan Sydberg. Enligt lag är kommunen heller inte skyldig att ta emot djurkroppar.
Ridklubbens ordförande, Sara Wallin Mella, säger att hon kan förstå principen - att man vill ta bort en tjänst. Men gör man det måste man erbjuda ett alternativ, menar hon. Det handlar trots allt om hästar som används i den kommunala ridskoleverksamheten.
– Vi har ridskolehästar som är pensionärer vilket innebär att de kan dö imorgon. Och vi saknar en handlingsplan för hur vi ska hantera hästar som dör akut, säger hon.
Så vad gör ni om en häst dör imorgon?
– Ingen aning. Det är det vi inte vet.
Är du frustrerad?
– Ja, det är jag. Det händer ju ingenting, fortsätter hon.
Sara Wallin Mella håller fram två olika tänkbara lösningar på problemet. Ett alternativ är ridskolehästarna grävs ner någon annanstans. För det krävs ett avtal mellan kommunen och en markägare, menar hon. Ett annat är att en så kallad förbränningsstation köps in. I en sådan skulle även andra djurkroppar kunna förbrännas.
Stefan Sydberg känner till de här alternativen och säger att det allra enklaste vore att teckna ett avtal med en markägare. Men det, menar han, är i sådana fall upp till ridklubben och andra hästägare att göra.
– Kommunen kommer inte att förhandla med markägare om ett avtal för att få gräva ner döda hästar. Det är fortfarande hästägarnas ansvar, säger Stefan Sydberg.
Att kommunala pengar skulle investeras i en förbränningsstation ser han inte som sannolikt. Förenklat grundar sig den uppfattningen i att en förbränningsstation är en för dyr investering i förhållande till antalet djur som skulle brännas där.
Stefan Sydberg påpekar att det går att beställa en akuttransport om en häst oväntat behöver avlivas och kroppen hanteras. Han håller fram att det emellertid är en dyr lösning - det kostar ungefär 17 000 kronor - och att TVAB därför föreslagit ridklubben och andra hästägare att gå ihop och investera i en särskild släpvagn för transporter av döda djur. Kör de själva djurkropparna till en kommun där de kan brännas eller grävas ner blir kostnaden betydligt lägre.
– Det kan inte vara så att Kiruna kommun ska bära hästägarna under armarna. Kommunen stöttar redan ridklubben med ungefär tre miljoner kronor per år. Det är det enskilt största stödet till någon förening, säger han.
Din uppfattning är att det är ridklubben själv och de andra hästägarna som sitter på lösningen?
– Ja. Och TVAB informerade om den här ändringen redan under 2015, så det är lite märkligt att de säger att frågan akut nu. De har känt till det här länge, säger Stefan Sydberg.