Inga skoterleder när Kiruna ska spara

Fritids- och kulturförvaltningen ska spara 4,5 miljoner kronor i år och har därför beslutat om att säga upp avtalet om underhåll och pistning av de kommunala skoterlederna.
- Det vore önskvärt att ha kvar det, men med våra sparbeting är det omöjligt. Vi har behövt se över alla verksamheter och försöker prioritera ungdomarna, säger fritids- och kulturnämndens ordförande, Ann-Helen Bergsten.
Sista snökommunen
Anders Peterson anser dock att skoterlederna är högt prioriterade bland kommunmedborgarna.
- Vi har ingen skärgård, utan här bosätter man sig för vintern. Vi är den sista snökommunen.
De kommunala skoterlederna har tidigare uppmätt sammanlagt 110 mil och har varit ett sätt att kontrollera skotertrafiken på.
- Skoteråkandet blev mer civiliserat när vi byggde ut ledsystemet. Trafiken koncentrerades kring lederna och terrängkörningen minskade. Nu finns det en risk för att den ökar igen och det är ju negativt för rennäringen, säger Anders Peterson.
Vinterstadens skoter- och fritidsförening har beräknat att skotertrafiken omsätter 350 miljoner kronor per år.
Nio tusen skotrar
- Det finns 9 000 registrerade skotrar i kommunen, det blir mycket pengar till skoterhandlarna, verkstäderna och bensinstationerna, säger Anders Peterson.
Robert Åberg, Yamahacenter, ser en fara i att avveckla ett väl fungerande system och varnar för förlorade turistintäkter:
Kan förstöra ett gott rykte
- Researrangörerna kommer hit med turister för att de vet att det funkar bra här. De tankar och servar skotrarna och övernattar i stan, men om lederna inte är i skick kommer de inte. Och det krävs kontinuitet, ett dåligt år kan förstöra ett gott rykte som det tagit flera år att bygga upp. Utan leder blir det också mer buskörning och en negativ debatt kring skoteråkandet, säger han.