Icke renägande samers rättigheter en stridsfråga
Frågan om att öppna samebyarna även för icke renskötande samer kommer att bli en av de hetaste frågorna i Samtinget under den kommande mandatperioden.Det förutspår Sameradions politiske kommentator Jörgen Heikki.
Det har inte gjorts några opinions- eller vallokalsundersökningar vid Sametingsvalet.
Jörgen Heikki har heller inga förhandstips. Han konstaterar dock att partier som företräder framför allt icke renskötande samer rider på en allmän framgångsvåg som sträcker sig över en längre tid.
- Det enda partiet som har ökat sedan det första valet 1993 är Jakt- och fiskesamerna. Det blir intressant att se om den utvecklingen fortsätter, säger han.
Motsättningar
Det har dock varit turbulent på sistone inom Jakt- och fiskesamerna och två nya partier har bildats av utbrytare från partierna.
Det har handlat om en kombination av missnöje med politiken och personliga motsättningar.
Jakt- och fiskesamerna har varit en av de drivande partierna i frågan om att öppna samebyarna. Det har varit en av de viktigaste frågorna i valrörelsen.
Enligt Jörgen Heikki råder det en konsensus om att det samiska samhället är på väg i riktning åt det hållet. Däremot råder det delade uppfattningar om i vilken takt, i vilken utsträckning och hur det ska ske.
"Samepolitik tar tid"
- Samelandspartiet vill till exempel genomföra förändringarna i sakta mak och att samebyarna själva ska ha ett stort inflytande över processen. De anser att det inte är något som ska läggas på samebyarna ovanifrån, säger Jörgen Heikki.
Några radikala förändringar under den kommande mandatperioden är heller knappast att vänta, enligt Jörgen Heikki.
- Samepolitik och stora förändringar tar tid.
Stämning mot staten
Frågan är dock högaktuell med tanke på den stämningsansökan som Svenska samers riksförbund riktar mot staten om rätten till jakt och fiske på statens marker.
Ur samiskt perspektiv ställer det frågan om vem äger rättigheterna på sin spets. Är det samebyarnas rätt eller samernas rätt?
Så jobbar vi med nyheter