Solen lyser och myggorna surrar vid strandkanten intill Ala Lombolo. Här har Försvarsmaktens Röjdykardivision en liten bas med bilar, tillfälliga förråd, båtar och militär personal.
I två veckor ska de söka efter ammunition på botten av Norrbottens mest förorenade sjö.
Järnanalyser som utfördes av LKAB fram till 1967 har gjort Ala Lombolo kraftigt förorenad av kvicksilver. På botten ligger också 173 trälådor med nästan 17300 spränggranater från andra världskriget som Försvarsmakten sänkte för nästan 60 år sedan.
Kartläggning
Då ansåg man att det bästa sättet att hantera instabil ammunition var just att sänka den i en sjö.
- Det här var en förvaringsmetod som var vedertagen på den tiden. Det var inget konstigt för Sverige eller något annat land, säger Klaes Annvik.
Men nu måste ammunitionen i Ala Lombolo oskadliggöras för att saneringen av sjöns bottensediment ska kunna komma igång.
De närmsta veckorna ska därför en styrka på 15 man kartlägga precis var granaterna finns.
Markradar och dykning
- Vi har varit här vid några tillfällen
tidigare och kört med markradar för att hitta lådorna på botten och det kommer vi att fortsätta med. Fokus är att med markradar hitta lådorna och med våra dykare kommer vi gå ner och staka ut lådorna som vi hittar för att kunna bärga dem, säger Klaes Annvik.
Tanken är att ammunitionen ska plockas upp under nästa sommar och sommaren 2014.
- Förhoppningsvis så tar det inte så lång tid men det är en ganska komplicerad process eftersom det finns mycket miljögifter i hela Lombolo som man måste ta hänsyn till, säger Klaes Annvik.
Många utredningar
Ammunitionen är dessutom stötkänslig och måste hanteras varsamt vid bärgningen. Exakt hur det ska gå till vet inte Klaes Annvik i dagsläget.
- Vi måste komma igång med den här operationen och se hur förhållandena ser ut där nere. Vi vet inte det så här tidigt, säger han.
Utredningarna och testarna i Ala Lombolo har varit många sedan föroreningarna upptäcktes 1991. Senast försvarsmakten gjorde någon större undersökning var under åren 2006-2007 med målet att bärga ammunitionen under 2008.
På kommunen sitter nu miljöchefen Margareta Bergman och håller andan och tummarna för att det ska gå vägen den här gången.
Gott hopp
- Sjön är verkligen välutredd. Det är en del av frustrationen, hur mycket måste man undersöka? Det känns riktigt bra att det händer något nu, säger hon.
Enligt Margareta Bergman var det när kommunen avsade sig huvudmannaskapet för saneringen och Sveriges geologiska undersökning, SGU, tog över som ärendet började rulla på igen.
- Jag har gott hopp om att det här ska bli bra. Allting pekar mot att SGU och Försvarsmakten tar sitt ansvar. Om de däremot inte skulle ta upp ammunitionen nästa år så skulle jag bli rejält besviken, säger hon.