Husflytt inte dyrare

Det är färdiga och i många fall yrkesverksamma arkitekter, ingenjörer och antikvarier som har gått en påbyggnadsutbildning i restaureringskonst.
I samband med stadsflytten ställs det begreppet verkligen på sin spets.
Kursen har bland annat resulterat i en utställning som öppnade i går i Kiruna stadshus.
Här framkommer att studenter och professorer anser att man bör flytta så många hus som möjligt i det befintliga Kiruna för att få med sig hela miljöer, minnen och den immateriella historien.
- Hela processen har hamnat i en skendiskussion om att det är dyrt att flytta hus, säger Fredric Bedoire, professor i arkitekturhistoria.
Flytt - inte dyrare
Han syftar på LKAB:s beräkningar som gör gällande att det skulle kosta tolv miljoner kronor att flytta ett så kallat Bläckhorn.
En av studenterna har gjort en egen studie och kommit fram till att kostnaden att flytta och renovera ett Bläckhorn är lika stor som att bygga ett motsvarande volymprefab-hus av standardkvalité, nämligen 2,5 miljoner kronor.
- Det är också en resursfråga att använda det som redan finns, säger Tina Wik, gästprofessor i restaureringskonst.
Förslag på lägen
Slutsatsen är således att så många hus som möjligt ska få åka med till det nya Kiruna, var det nu kommer att byggas.
Kommunledningen och LKAB har för avsikt att presentera att förslag inom två veckor.
Kursen vid Konsthögskolan har tagit fram fyra egna tänkbara lägen - det numera strukna nordväst, Tallbacken i öster, Tuolluvaara ännu längre österut samt ett helt externt i form av Jukkasjärvi.
- Vi har inte rangordnat dem, utan sett att alla alternativ har sina kvalitéer. Däremot har eleverna varit i kontakt med många människor i Kiruna och förstått att det finns en folklig vilja för en expansion österut, säger Fredric Bedoire.
Avstå från brytning
Det skulle innebära att man i någon form bygger på malmen. Studenter och professorer anser dock att LKAB måste avstå från brytning för att få ett gynnsamt läge och inte bara peka ut ett område som blir över.
Kritiken mot LKAB går inte att ta miste på.
Fredric Bedoire anser att den enda part som har skött sig riktigt bra hittills i processen är Boverket.
- Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har inte varit tillräckligt tydliga och det behövs definitivt en satsning från staten, säger han.