Under helgen samlades slädhundsfolket i Norden till ett internationellt symposium i Kiruna där deltagarna kunde kolla in den senaste utrustningen och lyssna på föreläsare inom olika områden.
Som antyds i ingressen har hundkörningen blivit en hightech-sport där det sker en stor utveckling inom framför allt näringslära, material och avel.
En släde är inte längre en släde, utan ett åkdon med stora inslag av titan och kevlar. Käket som hundarna matas med är framtaget efter avancerad forskning.
Just nu handlar utvecklingen till stor del om finjusteringar, enligt den amerikanske veterinären Jerry Vanek som var på plats i Kiruna.
Hundra mil på fett
Ska proteininslaget i fodret vara 32 eller 33 procent? Vilken sorts fettinblandning ska man ha. Hur ska man använda sockerersättning, antioxidanter och bakteriekulturtillskott?
- Framstegen blir kanske mindre, men inte desto mindre viktiga, säger han.
Under åren har han blivit mer och mer fascinerad av hunden som arbetande djur. Som exempel nämner han en hund på 20-25 kilo har ett intag på 12 000 kalorier på en tävlingsdag. För en människa med normal kroppsvikt skulle det motsvara 35 stycken Big mac.
En tävlingshund slår över från sockerförbränning till fettförbränning efter 300 kilometers löpning. I ett långlopp som Iditarod återstår fortfarande 100 mil.
Ett monster till djur
Enligt Jerry Vanek har detta gjort den amerikanska armén intresserad och söker efter gener som gör att en soldat kan slåss 24 timmar om dygnet med ett paket smör i ena näven och ett gevär i den andra?
- Vi har själva börjat förstå vilket monster till djur vi har att göra med. Vi har också börjat förstå att vi trots allt inte har kommit så långt i forskningen, säger han.
Det omkullkastar också bilden av lurven i skogen som bor avskärmad från omvärlden med sina hundar och prövar sig fram efter bästa förmåga.
Kollegan Anette Johansson är verksam i Kiruna där det finns över 1 000 arbetande hundar inom turism och tävlingskörning.
Hon säger att medvetenheten är väl utbredd inom båda grenarna. Det är nödvändigt att hänga med, annars hävdar man sig inte i konkurrensen.
- Vi i Kiruna har alltid varit tidiga att ta till oss av forskningen från Kanada och USA. Och turistföretagarnas hundar är inte sämre tränade. De gör ett lika ambitiöst jobb som tävlingsförarna, säger hon.