"Hoppas de får betala räddningen"

Somliga räddningsinsatser skapar mer känslor än andra. Ett exempel var när klädesplagget shorts nämndes i samband med räddningen på Kebnekaise.

Polishelikopter som deltar i fjällräddning (arkivbild).

Polishelikopter som deltar i fjällräddning (arkivbild).

Foto: Mats Lennartson / TT

Kiruna2021-08-23 17:14

Flera medier rapporterade om händelsen och lade även ut om detta på facebook. Hos en del väcktes upprörda känslor. Exempel på kommentarer som kunde läsas i trådar var "hoppas de får betala räddningen" samt "och så skickas fakturan till dom".

Det krävs dock mycket för att någon ska få betala själv, menar Peter Borg, som har över tio års erfarenhet av att samordna fjällräddningar i Jämtland. Han är polis och har även suttit som vakthavande befäl på kommunikationscentralen - platsen där beslut om fjällräddning tas. Peter Borg berättar att de flesta fjällräddningar är väl grundade, med intervjuer av de larmande, som görs av SOS och polis.

Finns det några fall där en kan åka på att betala själv?
– Det ska ju vara då att man kan visa att den här personen uppsåtligen farit med genomfalska uppgifter när de ringde. Då blir det ju någon form av olaga alarmering, men jag tror det är svårt att bevisa. Det är inget vanligt problem i vår värld, säger han.

– Bakgrunden till att vi behövs är ofta bakomliggande sjukdomar, som kanske inte kommer fram i media. 95 procent är otur, sånt som skulle kunna hända både dig och mig. Det kan vara en liten skada som blir ett stort problem.

Men shorts i nollgradigt väder är väl annat än otur?
– Det är annat än otur. Du kan alltid hitta tokiga exempel. Men 99,9 procent av fjällturisterna är omdömesfulla. Sen har du knepiga exempel, men det är inget vardagsbekymmer. Udda händelser finns i alla områden. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!