Den 17 december ifjol drabbades Malmbanan av en omfattande tågurspårning vid Vassijaure nära svensk-norska gränsen. Elva vagnar spårade ur och 15 kilometer av rälsen konstaterades ha påverkats av malmtågets framfart innan det tog stopp. Reparationerna av räls och infrastruktur som förstörts av urspårningen tog två månader, i bitvis extrema väderförhållanden.
Bara fyra dygn efter att tågen börjat rulla längs Malmbanan igen inträffade en ny urspårning.
Den här gången handlade det om ett olastat malmtåg som färdades i motsatt riktning mot Kiruna. Sju vagnar spårade ur och tågstoppet varade under elva dygn.
Statens haverikommission var på plats efter urspårningarna och har sedan dess utrett vad som hände och orsakade urspårningarna. Händelserna utreds än men några faktorer har trätt fram. För det första finns inga gemensamma nämnare mellan urspårningarna. Ingen del av rälsen överlappade varandra vid urspårningarna.
– Den första urspårningen som inträffade i december kan vi inte ange orsak till just nu eftersom den utreds, men vi vet att det är tekniska orsaker bakom den urspårningen. Vi vet att tåget var lastat, vi vet att det uppstod skador på ett hjul och att det slog sönder slipers längs vägen, ungefär 15 kilometer, innan den stora urspårningen skedde när tåget kom in till växeln vid Vassijaure. En lång sträcka påverkades. Malmbanan stängdes av länge på grund av de reparationsarbeten som behövde genomföras där, säger Jonas Bäckstrand.
Statens haverikommission har hittills kunnat konstatera att väderförhållandena var en del av orsaken till den andra urspårningen i februari.
Vad skiljde sig kring väderförhållandena där och då jämfört med samma tid på året normalt sett?
– Vi kan konstatera att vädret kan ha varit en faktor som påverkade men det är inte bara vädret som orsakade den urspårningen. Det framgår att tåget fick stanna för stopp vid en signal. Man vill helst inte stanna med olastade tåg vid en signal för det finns en risk för urspårning när man drar igång tåget och särskilt om man står i en kurva, säger Bäckstrand.
Kan era utredningar leda till ansvarskrav i slutändan?
– Vi tittar inte på ansvarsfrågor utan vi på vad som kan göras bättre. Vädret kan man i sig inte påverka, men det finns saker omkring vädersituationer som man kan påverka. Vad man har för beredskap och hur man förberett sig för olika typer av väder. Hur man agerar i vissa typer av väder. Det är klart att vi kan komma med någon form av rekommendationer kring det och att våra rapporter kan användas av andra men vi är inte involverade i någon form av ansvar, säger Jonas Bäckstrand.
Det hjul som påverkade skadegörelsen längs rälsen och även orsakade skador på växlar och annan infrastruktur längs Malmbanan vid den första urspårningen i december undersöks noggrant. Hjulet kan berätta en historia som kan leda vidare till svar om orsaken.
– Vi tittar på hela historiken från tillverkning och underhåll och hur det används och var det har varit och utsatts för. Det kan vara en massa olika saker, säger Bäckstrand.
Kan ni få hela bilden utifrån att analysera hjulet i fråga?
– Vi är inte färdiga så det är svårt att säga redan nu, säger Jonas Bäckstrand.
Kommer ni att konstatera hur Malmbanans skick är i rapporterna?
– Jag vet inte nu om vi kommer att ha anledning till det. Det beror på vad vi kommer fram till är orsakerna bakom, om det finns anledning att kommentera det eller inte.