2008 inleddes projektet med att bygga Europas modernaste radarsystem. I dagarna prospekteras marken runt Kaiseniemi för det första bygget.
– Platser nära polerna är gynnsamma då rymdaktivitet märks snabbast här. Sedan är vi närmare rymden, säger Ingemar Häggström, verksamhetschef.
Projektet är det största av sitt slag i världen och innefattar investeringar på närmare en och en halv miljard kronor. Byggstart, om allt går vägen, väntas ske i början på nästa år.
2021 beräknas anläggningen vara i full funktion. Men det är inte bara vid Kaisepakte som prospekteringen har börjat, utan även i norska Skibotn där sändaren kommer vara placerad.
– Parabolantenner, eller "örat" i Kiruna arbetar med en radarstråle i taget. Med hjälp av den här tekniken med många små antenner så kan vi dels se längre och kortare ut i rymden. Men den största fördelen är möjligheten att kolla åt 100 olika håll samtidigt. I dagsläget måste vi vrida antennen rent fysiskt för att flytta fokus, säger verksamhetschefen.
I Sverige och Norge har delar av frekvensbandet som Eiscat förut använde blivit avlyst för telekomindustrin. Något som har försvårat möjligheterna att bedriva rymdforskning via Eiscats befintliga nätverk. Eiscat 3D kommer enbart att arbeta i frekvensområdet 233 MHz, ett för stunden fredat frekvensområde.
Under de närmaste åren kommer radaranläggningen växa fram och bli den största av dess slag i världen. Eiscats radarsystem kommer att bestå av 9 919 radarmottagare i en omkrets på 100 meter. Dessa är placerade två meter över marken och under antennerna kommer det att finnas teknisk utrustning.
– All information kommer digitalt direkt från mottagaren. Detta kommer ställa oerhörda krav på datorkapacitet och lagring. Det rör sig kanske omkring 500 teraflops i datorhastighet, vilket betyder mer än 100 000 processorkärnor, ungefär lika mycket som de mest avancerade datoranläggningarna i Sverige idag. Bara det i sig är ett stort projekt, säger Ingemar Häggström och fortsätter:
– En till stor utmaning blir att följa radarstrålen, projektet kräver många och väldigt duktiga programmerare. Genom att fördröja signalen från varje antenn olika mycket så kan vi styra riktningen på radarstrålen. Vi kommer att kunna se och mäta objekt ner på kvadratmillimetern, allt från rymdskrot till förändringar i klimatet.
Redan nu har Eiscats befintliga radarnätverk använts för att upptäcka klimatförändringar i jonosfären, den yttre delen av jordens atmosfär. Den nya anläggningen ingår i EU:s klimatsatsning och väntas hjälpa forskarna att bättre förstå kopplingen mellan rymden och jorden.