Undersköterskan Gunilla Eliasson jobbar i äldreomsorgen. Hon är även fackligt engagerad sedan många år och gör ofta besök inom äldreomsorgen i Kiruna kommun.
Samma dag som vi ses på Kommunals fackexpedition i Kiruna får hon nästa besked om avhopp inom äldreomsorgen. Nu har ytterligare personal sagt upp sig – från en hemtjänstgrupp.
– Tre stycken erfarna går nu. Det innebär att den gruppen står utan erfaret folk som är ordinarie, säger Gunilla Eliasson.
Hemtjänstgrupperna är drabbade av låg bemanning likväl som personalgrupperna på kommunens äldreboenden. Det menar Eliasson som också är huvudskyddsombud för hemtjänsten. När hon inte finns på fackexpeditionen jobbar hon i Kiruna kommuns pool inom äldreomsorgen, täcker upp när folk är sjuka eller av andra anledningar inte kan jobba.
Hon har varit i yrket i 39 år och har sin bestämda uppfattning om läget.
– Det är en fråga om säkerhet och personalens välbefinnande. De orkar inte i längden. Det är ett tungt jobb och man måste ha kompetensen för att klara av det, säger Gunilla Eliasson.
Så sent som i våras slog facket larm om situationen inom äldreomsorgen och påtalade att läget är ohållbart.
– Vi tog upp situationen inom hela äldreomsorgen i Kiruna där vi har en stor grupp medlemmar. De ställde motfrågan om vad som ska göras. Då fick vi motfrågor om vad vi från facket ska göra. Men vi kan ju inte utbilda folk, det måste arbetsgivaren göra. Ta sitt fulla ansvar och inse allvaret, ge förutsättningar, kompetenshöja och arbeta systematiskt med arbetsmiljön för Kommunals medlemmar, säger Gunilla Eliasson.
De gamla har färre som tar hand om dem nu jämfört med tidigare. Det menar Kommunal som flaggar för högre lön och bättre villkor för personalen.
Från fackets sida tycker man inte att mötet med kommunen ledde till någon förbättring för Kommunals medlemmar. Sex månader senare kom larmet från visselblåsaren Ola Lundberg.
– Nu händer det saker när killen slagit larm. Nu anställer man omsorgsledare. Men vi har fått en ny socialchef också. När vi larmade i våras så fanns ingen socialchef på plats, säger Gunilla Eliasson.
I en intervju med NSD har kommunalrådet Mats Taaveniku (S) lovat bättring. Nio omvårdnadsledare anställs nu, sex inom hemstöd och tre på äldreboendena i centrala Kiruna. Fler resurser har också tillsatts på de mest akuta avdelningarna.
– Hoppas det blir bättre. Personalen har vid upprepade tillfällen slagit larm till sina chefer. Vi från facket ser att det är värre än någonsin. Under mina 39 år har det aldrig varit värre, säger Gunilla Eliasson.
Det är tuffa tider för personalen inom omsorgen. Gunilla Eliasson har 39 år i yrket och hon menar att det aldrig varit sämre.
NSD har i flera artiklar beskrivit situationen på vård- och omsorgsboendena i centrala Kiruna. Bland annat handlar det om att delar av personalen inte utför sina arbetsuppgifter korrekt. Att de äldre känner sig utsatta och negligerade av vårdare samt att språkförbistring ställer hinder i vägen mellan vårdare och brukare (benämning för personerna som får stöd).
Men facket ser stora problem även inom hemtjänsten, där engagemanget för de äldre också kan brista.
– Man kan ju övervaka hur lång tid personalen varit på plats. Exempelvis om Kalle varit två minuter hos en person, alltså för kort tid enligt den hjälp som den äldre ska ha, då får chefen ta det med Kalle. Men problemet är att det kanske inte tas med Kalle. Nästa gång ropar han i dörren och frågar brukaren om den behöver hjälp istället för att gå in och göra det den äldre ska ha i form av hjälp, säger Eliasson.
Det är problematik på individnivå, där personer anställs som inte får en god introduktion eller saknar kunskap om att ta hand om de äldre. Men det finns även brister i det systematiska upplägget. Enligt facket måste arbetsgivaren ge bättre förutsättningar så att personal kan känna sig trygga.
– Folk slutar hela tiden. Personalen ser försämringar. Man väljer var man vill jobba för det finns grupper och avdelningar som fungerar jättebra och ryktet går och dit söker sig personalen. Jag vill betona att vi har jätteduktig personal som jobbar inom omsorgen.
Fackets bild är att erfaren och kompetent personal lämnar och att det i kombination med personalbrist och outbildad eller oerfaren personal skapas en ohållbar arbetsmiljö för de som är kvar. De utbildade undersköterskornas scheman anpassas efter bristerna. Helgledigheter och semesterönskemål styrs om för de som kan yrket, enligt Gunilla Eliasson.
– När folk slutar anpassas verksamheterna efter kompetensen som finns kvar. Inte kan ett fåtal personer stötta upp allt. De får tokiga scheman på grund av att de kan jobbet, men då slutar ju de också. Det är precis vad som hänt nu inom hemtjänsten där tre undersköterskor som jobbat 30-40 år slutar på ett distrikt. Samma situation är det på boendena. Det är så mycket duktigt folk som slutat.
Broschyr till de boende som utlovar god omsorg på äldreboendet. Frågan är hur personalflykten påverkar omsorgen. 60 procent av fackförbundet Kommunal Kirunas medlemmar har lämnat yrket under de senaste åren.
Hur många av era medlemmar har hoppat av de senaste åren?
– Jag uppskattar det till 60 procent både inom hemstöd och boenden och det är jättemycket fin personal som har slutat.
Ett stort problem blir, enligt facket, att den kompetenta personal som finns kvar nekas ledigheter som annars är självklara.
– Det hjälper inte att man nekar dem semestrar. De slutar ju för de inte orkar vara på plats hela tiden och ställa upp. Man säljer semestrar och jobbar övertid för att kollegan ska få semester. Det går att hålla på så något år – men inte år efter år.
Alla vill vara lediga på sommaren och till slut orkar man inte sälja sin semester.
– En i personalen berättade om att hon ville vara ledig under påsken. Det fick hon, men istället fick hon jobba tre helger efter det. Till slut orkade personen inte vara kvar, säger Eliasson.
Personalen som ställer upp får enligt facket en orimlig arbetsmiljö. Men facket nås även av reaktioner från de äldres anhöriga.
– Folk ringer hit hela tiden. Anhöriga ger hårresande exempel och gråter. Personal som ställt upp, men inte orkar längre, gråter. Det är en katastrofal miljö både inom hemstödet och på äldreboendena.
Vad kan ni från facket göra?
– Vi kan bara larma och använda oss av stödet som finns enligt arbetsmiljölagen där vi kräver åtgärder från arbetsgivaren eller rent av ett skyddsstopp.Vi hoppas att det blir bättre med en ny socialchef som verkar vilja ta tag i problemen och att visselblåsaren Ola lyft allt på bordet så att det vi försökt säga når fram. Personalen är slut helt enkelt, säger Gunilla Eliasson.
För att kunna locka tillbaka personal och nyanställa krävs åtgärder som höjda löner eller införa arbetstidsförkortning, enligt facket.
– Det måste till för att få folk att stanna eller komma tillbaka. Man måste höja bemanningen. Det handlar inte bara om språket och de utlandsfödda, det finns jättemånga duktiga bland dem. Jag träffar personal som jobbat uppemot tio år och har 25 000 kronor i lön. Det är inte rimligt, säger Gunilla Eliasson.