Miljökonferensen pågår i tre dagar och avslutas på torsdagen med en rundtur vid gruvan i Svappavaara. Deltar gör cirka 150 företrädare från branschen och olika myndigheter som berörs av gruvdriften.
Olika perspektiv
Svemin är de svenska gruvföretagens branschorganisation, och det kan tyckas underligt att då bjuda in en debattör som kritiskt granskat den svenska gruvbranschens miljöpåverkan.
– För oss är det viktigt att belysa miljöfrågan ur olika perspektiv, på så sätt kan vi lära oss mer om det, säger Per Ahl, VD.
Han menar att gruvdrift faktiskt går att kombinera med bra miljö.
– Det är jag helt säker på. Vi har den mest krävande miljölagstiftningen i världen, och problem som vi sett i till exempel Blaiken-gruvan hade aldrig inträffat i dagens läge, säger Per Ahl.
Blaikengruvan i Västerbotten startade 2006, men bolaget som startat gruvan gick i konkurs efter bara drygt ett år. Kostnaderna för att sanera området uppskattas till mellan 100 och 200 miljoner kronor.
Förändrad bransch
Arne Müller å sin sida, menar att en förändrad branschstruktur gör att riskerna för miljöproblem ökar.
– Mycket vad gäller miljöarbete i gruvbranschen är bättre idag än för trettio år sedan. Men när fler bolag med kortsiktiga vinstintressen planerar gruvdrift ökar risken för långsiktiga miljöproblem, säger Arne Müller.
Vad gäller det faktum att det i många fall är utländskt ägda bolag som prospekterar i länet menar Per Ahl att det är nödvändigt för att få in kapital.
– Hela lagstiftningen är konstruerad för att attrahera bolag. Det är nödvändigt då prospektering kostar mycket pengar, säger Per Ahl.
Han menar att pengarna som företagen investerar i prospektering kommer lokala företag till gagn.
"Ökar risken för konflikter"
Arne Müller själv har rötter i Messaure, och ser fortfarande Jokkmokk som "hemma".
Under sommaren har han följt händelserna kring den omdebatterade provbrytningen i Kallak, och han menar att det är ett typiskt exempel på gruvbranschens förändring de senaste åren.
– Det handlar om fyndigheter med låg järnhalt som kräver stora arealer mark i anspråk. Det ökar risken för konflikter, och man måste komma ihåg att det står många liknande projekt i kö, säger Arne Müller.