Att tillväxten i rymdindustrin är svag beror på en sluten marknad med få finansiärer och kunder. Skattepengarna genererar inte nya och växande företag i önskad uträckning, slår Riksrevisionen fast.
"Statens investeringar i svensk rymdverksamhet styrs inte effektivt. Regeringen har inte omprövat verksamheten på flera decennier, vilket gör det svårt att veta om prioriteringarna är de rätta. Risken är att det har effekter på Sveriges konkurrenskraft", skriver Riksrevisionen.
Staten satsar en miljard
Den enda statliga finansiär som i dag finansierar rymdprojekt är Rymdstyrelsen. Varje år satsar staten cirka en miljard på rymdverksamheten.
Granskningen visar också att regeringens styrning präglas av att olika delar av rymdverksamheten hanteras isolerat utan samordning.
- Regeringen bör se över styrningen av rymdverksamheten så att denna nationella resurs bidrar till tillväxt och konkurrenskraft på bästa sätt. Mål och riktlinjer bör tas fram i en bred förankrad process där även organisationsstrukturen ses över, säger riksrevisor Claes Norgren i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen och ansvariga myndigheter utvärderar rymdverksamheten systematiskt.
Samtidigt går Svenska rymdkoncernen (SSC) ut med sitt bästa resultat sedan 2003. Koncernens resultat blev 7,7 miljoner kronor. SSC, som bland annat driver Esrange, undersöker nu möjligheter att förutom att skjuta forskningsraketer även sätta satelliter i omloppsbana från rymdbasen.