I juli 2011 infördes en ny skräplag i Sverige. För den som nu kastade skräp på marken skulle det kunna ge en bot på 800 kronor. Tanken med lagen var att den skulle få folk att tänka sig för samtidigt som den skulle markera att nedskräpning inte var okej. Men efter två år med lagen är det få som bötfällts.
Få böter i Norrbotten
I Norrbotten har det från att lagen infördes i juli 2011 till november 2012 delats ut sju stycken böter mot nedskräpning. Det är en siffra som får Joakim Brodahl, kommunikationschef på stiftelsen Håll Sverige Rent, att ifrågasatta den nya lagens betydelse.
– Norra Sverige har varit väldigt dåliga med att ge bot och då har man ju inte brytt sig om att använda sig av lagen, för nedskräpningen har ju inte minskat. Frågan är då om lagen haft någon effekt alls, säger han.
Glaskross
En som vet mycket om nedskräpningen i Kiruna är Ingegerd Lampa. Tillsammans med systern Maria städar hon dagligen gatorna i centrum. Hon berättar att något som ökat den senaste tiden är att folk slänger glasflaskor på marken.
– Glaskross har ökat mycket och vi får höra utav hundägare att de är rädda för att gå ut då hunden kan skada sig, säger hon.
Hon berättar att det är som mest skräpigt i centrum under balen, studenten och nu inför Kirunafestivalen förbereder de sig för extra arbete.
– Vi märker det väldigt tydligt i parkerna och ytterområdena att skräpet ökar, säger hon.
Tror du att den nya lagen haft någon effekt på nedskräpningen?
– Nej, den känns ganska tandlös, säger Ingegerd Lampa.
Större problem
Joakim Brodahl på stiftelsen Håll Sverige Rent, menar att nedskräpning inte bara handlar om att någon slänger ett föremål på marken, utan att det är ett tecken på en större problematik.
– Nedskräpning är första effekten på ett otryggt samhälle. Nedskräpning är den första delen och den bidrar till otrygghet vilket sedan kan leda vidare till kriminalitet. Så det är inget litet problem utan ett problem som man måste ta tag i och som inte löser sig av sig självt, säger han.