Sametingets plenum ska ta ställning till förslaget senare i maj. Blir det ett ja lämnas förslaget över till renmarkskommittén som utreder en ny renskötsellag.
Sametingets styrelse har beslutat om det nya förslaget som öppnar för fler typer av medlemskap, så att även icke renägande samer ska kunna bli medlemmar i en sameby. Den som nekas inträde ska kunna överklaga beslutet till Sametinget.
I styrelsen sitter Jakt- och fiskesamerna, Skogssamerna-Vuovdega och Landspartiet svenska samer. Hela det samiska folkets rätt till jakt och fiske är en fråga som styrelseordföranden tillika Jakt- och fiskesamernas ordförande, Håkan Jonsson, kämpat för i många år. Som det är nu får bara samer som är medlem i en sameby jaga och fiska på det som är statens mark inom renbetesområdet.
– Staten har delat samerna i två grupper när man bestämde att bara de som bedrev rennäring var samer. Så har inte verkligheten sett ut så förslaget är tänkt att återställa till det som var innan, säger Håkan Jonsson.
Han beskriver det som att lagen skurit som en kniv genom det samiska folket. Men går förslaget igenom betyder det, enligt Håkan Jonsson, slutet för en splittring som staten skapat och en återgång till hur det var innan den första renbeteslagen 1886.
– Rätten till land och vatten ska ligga hos folket och inte via att man är en specifik form av näringsidkare. Man ska komma ihåg att det är staten som bestämt det här – inte vi samer.
Han säger att det var av den här anledningen som Jakt- och fiskesamerna grundades för 30 år sedan.
– I den vevan hade jag avsikten att hungerstrejka i en kåta i trakten där jag har mina rötter. Jag kände ju att jakten och fisket, den tradition och kultur som var uppbyggd av våra förfäder, mina föräldrar, skulle fortsätta. Det här känns som en ödesfråga för Jakt- och fiskesamerna som har grunden att samerna är ett folk.
Samebyarna föreslås behålla rätten att besluta om vem som får vara medlem och det krävs fortsatt ett registrerat renmärke för att bedriva renskötsel.
– Det här ska inte få förstöra den kultur och tradition som byggts upp på historisk grund. Det innebär att man måste gå varsamt fram och ta hänsyn till dagens nyttjare och brukare. Men samerna som idag inte får nyttja markerna ska ha den möjligheten, säger Håkan Jonsson.
Samebyarna föreslås få bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel och i andra delar föreslås koncessionssamebyn Muonio återgå till att vara en skogssameby. Styrelsen föreslår också att Sametinget ska vara ansvarig myndighet för jakten och fisket och överta rollen som statens förlängda arm länsstyrelsen har i dagens system.
Sametinget fick för två år sedan uppdraget av regeringen att, kopplat till renmarkskommitténs översyn av rennäringslagen, utreda hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och medlemskap bör utformas i framtiden.
I slutet av maj ska Sametingets plenum rösta om förslaget. Om en majoritet säger ja lämnas det över till renmarkskommittén, som ska lägga fram sitt förslag om ny renskötsellagstiftning till regeringen i maj 2025.
Samelandspartiets ordförande Marianne Gråik säger att styrelsens förslag inte har stöd i samebyarna, ett villkor enligt direktivet till Sametinget. Hon tror att det blir livlig debatt i plenum om två veckor.
– Vi ställer oss inte bakom det. Det är inte så enkelt att ge alla samer medlemskap i samebyarna och dela ut jakt och fiske till alla samer i ett svep utan att kränka rättighetsbärarna som har det som levebröd och försörjning. De har krigat i generationer för de här rättigheterna så det låter sig inte göras så enkelt utan att begå en ny kränkning, säger hon.
Marianne Gråik är ordförande i Samelandspartiet som fick lämna Sametingets styrelse efter valet 2021.
Marianne Gråik säger att de önskar en gemenskap för alla samer, men att jakten och fisket ingår i renskötselrätten och att de inte kan separeras utan att renskötseln kränks.
– Vi är övertygade om att vi kan finna gemenskapen i fler forum än jakten, fisket och samebymedlemskapet. Samebyn måste vara ett forum för renskötseln och ingenting annat.
Håkan Jonssons förhoppning är att det ska bli en win-win, att även renägarna ska komma ut som vinnare.
– Vi tror att många som idag är inkopplade i renskötseln för att ha rätten som följer med renägandet kommer välja att sluta och ge större plats till de som försöker att leva på det, säger han.
– Om samebyarna ska förändras i sin medlemskapstruktur måste det vara samebyarnas egna förslag och de måste ha fullständig kontroll över den processen, säger Marianne Gråik.