Judit Malmgren, doktorand i historia, drar slutsatsen att det funnits andra människor än samer som konkurrerat om jakten och fisket på det som idag är Talma samebys område.
Talma sameby inledde 2022 sin stämning mot staten och kräver upplåtelserätten över all jakt och fiske, inklusive älgjakt, på sitt renskötselområde ovan odlingsgränsen. Det blev starten på den forskningsrapport som Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, skulle sätta ihop på beställning av statens ombud.
Hon och hennes kollegor har gått på djupet. De har granskat tidigare forskning och även nyttjat nya källor som inte använts förut för att se hur förhållandena sett ut på det som idag är Talma samebys område. Deras slutsatser kastar om den tidigare historiebeskrivningen och den vedertagna sanningen om att samer ensamma levt och verkat där.
– Samer har helt klart nyttjat markerna, men redan på 800-talet börjar man se vissa spår av en finskspråkig folkgrupp som rör sig upp längs Torneälven. Efter 1300-talet och framåt är det tydliga tecken på kontinuerlig markanvändning och bosättningar. Jakt och fiske har varit en del av deras liv, säger hon.
Forskare på Luleå tekniska universitet har grundligt undersökt historien för Talma samebys område och konstaterar att samer inte varit ensamma där. Deras slutsatser sår tvivel om Girjasdomen verkligen bör appliceras över hela landet.
De finskspråkiga människorna som rörde sig uppåt längs Torneälven redan på 800-talet fiskade och jagade för sin överlevnad precis som samerna, enligt forskarna.
Att det funnits ytterligare människor i det aktuella området har blivit huvudargumentet i statens försvar. Samebyn kan inte hävda ensamrätt på samma sätt som Girjas eftersom det varit konkurrens om markerna.
Att deras forskning ska användas som ammunition i ett rättsfall är en ovan situation för historikerna, men Judit Malmgren berättar att hon och hennes kollegor har ansträngt sig för att tänka bort hela den juridiska biten.
– Vårt krav när vi antog uppdraget var att vi skulle få arbeta självständigt och själva formulera syftet och forskningsproblemet för få till en objektiv beskrivning av historien. Det var även vad staten ville ha ut av oss. Vi har försökt vara explorativa och sett på både gamla och tidigare outnyttjade källor utan förutfattade meningar.
De upptäckte att tidigare forskning inte var felaktig, men att den var vinklad och kanske inte gav hela bilden. Historia är en tolkande vetenskap och resultatet påverkas av vilka frågor man försöker få svar på. Vid tidigare forskning har syftet varit att beskriva den samiska närvaron och man har förbisett om det eventuellt funnits andra människor.
– En eldstad är en eldstad, en torvkåta är en torvkåta, men det går inte slå fast etniciteten på vem som ligger bakom den. Historiskt har de lätt tillskrivits samer, men ser man på rörelsemönstret längs Torneälven och längre norrut så kan verkligheten vara något annat.
Talma sameby har stämt staten och kräver upplåtelserätten till all jakt och fiske ovan odlingsgränsen på deras område.
Deras slutsatser gäller enbart Talmas område eftersom det har varit uppdraget. Men Judit Malmgren konstaterar att det är stora historiska skillnader mellan Talmas och Girjas områden.
– Nu är inte jag jurist men det kan bli missvisande att applicera slutsatserna från Girjasdomen i hela landet när det är så stora skillnader. Jag ser ett väldigt stort behov av ytterligare forskning som är mer heltäckande. Annars finns det en risk att nya lagar och beslut fattas baserat på felaktiga historiska grunder, säger hon.
Ser du någon risk för att er forskning misstros när den är gjord på beställning av staten som är en part i en rättegång?
– Det hör nog till sakens natur att den andra sidan kommer måla upp sin egen bild av historien. Det var därför vi arbetat självständigt och öppensinnat, och vi har varit självkritiska precis som vi ska vara inom forskningen.