Från sin omloppsbana ska sonden samla in information om atmosfären på Mars. Datan skickas sedan till Rymdcampus i Kiruna där Professor Javier Martin-Torres och hans forskarteam ska analysera informationen. Javier Martin-Torres fanns på plats i ESA:s kontrollrum i tyska Darmstadt under de viktiga timmarna när sonden nådde sin omloppsbana.
– Vi svettades ordentligt när sonden passerade radioskuggan på Mars baksida. När signalen plingade till igen och vi kunde se att sonden hade lagt sig i sin omloppsbana så jublade alla i kontrollrummet. Det var ett stort ögonblick, säger Javier Martin-Torres.
Exomars är en europeisk rymdexpedition uppdelat i två delar. Den första kallas Exomars 2016 och befinner sig nu i omloppsbana runt Mars där den förutom att mäta atmosfären även kommer fungera som kommunikationslänk inför kommande uppdrag. En landare skickades ner mot planetens yta samma dag som satelliten nådde sin omloppsbana men förlorade kontakten med kontrollrummet en kilometer innan landning och tros ha kraschat.
– Det här var en testlandning för uppdraget som kommer i framtiden eftersom ESA inte landat på Mars tidigare. Den viktigaste delen av uppdraget den här gången var att satelliten lade sig i omloppsbana, säger Javier Martin-Torres.
Den andra delen ESA:s marsexpedition går under namnet Exomars 2020. En av delarna på Exomars 2020 är klimatinstrumentet HABIT som just nu håller på att utvecklas på LTU Rymdcampus i Kiruna. Med hjälp av HABIT hoppas forskarna på LTU kunna bevisa att det fortfarande finns flytande vatten på Mars.
– Enkelt förklarat kan man säga att HABIT har bägare med olika typer av salt. Om vår teori stämmer så kommer saltet absorbera vatten på samma sätt som ytan på Mars. Tidigare har vi inte kunnat mäta det här eftersom processen sker på nätterna. Och eftersom nätterna på Mars blir väldigt kalla så funkar inte instrumenten på till exempel Curiosity som redan befinner sig på planeten, säger Javier Martin-Torres.
HABIT kommer vara det första svenskutvecklade instrumentet på Mars och valdes ut bland tjugofem instrument från hela Europa som tävlade om två platser på landaren i Exomars 2020. I augusti 2016 åkte ett team från Rymdcampus till Himalaya för att testa en prototyp av HABIT. Den torra luften högt upp i de himalayanska bergen är den miljö på jorden som mest liknar förhållandena på Mars. De första testerna av HABIT utfördes i Abisko, som också är en av de platser på jorden som mest liknar de karga förhållandena på vår närmsta planet.
För att utveckla den slutgiltiga versionen av HABIT som ska skickas ut i rymden ska nu Javier Martin-Torres och hans team bygga en kammare på rymdcampus som exakt ska simulera förhållandena på Mars yta. För att göra det använder de information från rovern Curiosity som befunnit sig på Mars sedan 2012.
– Innan vi skickar iväg HABIT till Mars måste vi kalibrera den till de exakta förhållandena där, så därför bygger vi den här kammaren. När vi sedan har kammaren så kan vi också använda den för andra experiment i framtiden, säger Javier Martin-Torres.
Exomars 2020 kommer skjutas upp från den ryska rymdraketuppskjutningsplatsen i Baikonur under andra halvåret år 2020 och påbörja sin nio månader långa resa mot den röda planeten.