Fjällen byter skepnad – här är arterna som hotas

Lappsparv, snösparv och flera andra fågelarter minskar och hotas på sikt i fjällvärlden på grund av klimatförändringarna. Men det blir varken tomt eller tyst i framtiden, för andra arter tillkommer.

Växter, insekter och djurliv förändras i fjällvärlden på grund av klimatförändringarna. Vissa arter riskerar att trängas undan och helt försvinna medan andra arter tillkommer.

Växter, insekter och djurliv förändras i fjällvärlden på grund av klimatförändringarna. Vissa arter riskerar att trängas undan och helt försvinna medan andra arter tillkommer.

Foto: Gunnar Westrin

Kiruna2021-07-05 06:00
undefined
Växter, insekter och djurliv förändras i fjällvärlden på grund av klimatförändringarna. Vissa arter riskerar att trängas undan och helt försvinna medan andra arter tillkommer.

– Förtrupperna är redan här, säger Keith Larson.

Han är projektsamordnare vid Umeå universitet. Larson är placerad vid Abisko naturvetenskapliga station. Bland andra sysslor ringmärker han fåglar, och där noterar han nytillkomna gäster.

– Rödhaken finns normalt inte i bergen. Men sedan några år tillbaka förökar de sig och lever här. Samma sak med koltrast och grönsångare. Men när kom de hit? Jag vet inte exakt, och så är det ofta med invasion av nya arter.

undefined
Keith Larson, forskare i Abisko.

Fjällen är i förvandling. Nya insektsarter, växtarter och djurarter vinner mark i ett allt varmare väder.

– De senaste 100 åren har det tillkommit minst 28 växtarter vid Nuolja. Samtidigt är det väldigt få som försvunnit, säger Keith Larson.

Men klart är att livsutrymmet krymper för vissa. Ytorna blir mindre och färre i takt med att växtligheten sprider sig uppåt och kalfjället sakta växer igen. 

undefined
Fjällgäss är en mycket ovanlig syn.

Fjällräven och fjällgåsen är starkt hotade. Lappsparv och snösparv är två arter som minskat markant. Övervakningsprojektet Svensk fågeltaxering bedömer att antalet snösparvar sedan millennieskiftet minskat med hälften.

De vita flockar som anlände med våren för att senare förflytta sig till fjället har blivit allt glesare.

– Snösparven lever av insekter som fastnar i snöbäddarna. När snön försvinner förflyttar sig även snösparven. Och när arter som är gjorda för ett kallare klimat hela tiden trycks uppåt blir de till sist utan plats. Snösparven finns inte längre i Abisko. Men den finns i Låktatjåkko.

undefined
Snösparven minskar stort och hittar allt färre miljöer i fjällen där den trivs.

Stenskvätta, ängspiplärka och ljungpipare är andra arter som kan få svårt att klara sig på fjället i framtiden. Även i björkskogen sker förändringar. Exempelvis lövsångare, bergfink och grönsiska minskar. 

Samtidigt kommer nya arter till, som bofink, talgoxe, gärdsmyg och rödhake. Sannolikt kommer fler arter sjunga i fjällbjörkskogen i framtiden.

undefined
Koltrasten finns numera i Abisko.

Emellanåt upplever dock många vana fjällmänniskor att det blivit tystare. Allt är bitar i ett ovisst pussel.

– Frost och värmebölja i juni gör att ekosystemet rubbas. Insekter som kommer tidigare på året är borta när fågelungarna kläcks. Problem med regn och is skapar dåliga vinterförhållanden för lämlar. Vilket i sin tur påverkar fjällräv och rovfågel. Naturens rytm har blivit mer oförutsägbar och det berör i slutändan väldigt många arter, säger Keith Larson.

undefined
Fjällämlarna är missgynnade av vintrar med regn och isbildning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!