– Det kommer förhoppningsvis inte ha så stor påverkan på verksamheterna, säger kultur- och utbildningsnämndens ordförande Roger Suup (S).
NSD har tidigare berättat om den kraftiga ökningen av barn som behöver förskoleplats i Kiruna. Det rör sig om uppskattningsvis 160 barn, vilket motsvarar åtta avdelningar enligt förvaltningen. Driften av åtta avdelningar, exklusive personalkostnader för pedagoger, uppskattas kosta 5,1 miljoner kronor årligen.
Läs mer: "Så ska Kiruna få fram 160 nya förskoleplatser"
Kommunen har upphandlat tre moduler vilka väntas vara på plats i slutet av november. Dessutom pågår ett arbete med att iordningställa lokaler för att skapa utrymme för fler förskoleavdelningar.
Läs mer: "Personalen viktig - inte lokalerna"
När Kultur- och utbildningsnämnden sammanträder under torsdagen finns ett förslag om att förändra det kvotsystem som reglerar förhållandet mellan barn och personal i förskolan. Förvaltningens beräkning innebär att antalet pedagoger (förskollärare och barnskötare) per barn i befintlig verksamhet blir färre - 160 tjänster istället för 178.
Förändringen innebär också att 42 istället för 44 nya tjänster måste tillsättas. Kvotsystemet ändrades senast för ett knapp år sedan.
Enligt kommunens förskolechef, Conny Persson, kan förskolorna hantera förändringen på olika sätt.
– En liten förskola kan att ta in ett barn till för att kunna behålla samma bemanning. Det kan de behöva av rent logistiska skäl, för att man ska klara öppning och stängning.
Men vad ska man göra på de förskolor man inte kan eller vill utöka barngrupperna?
– Där kan det bli så att personal måste flytta till andra avdelningar. Jag vet också att det finns ett intresse bland personal att göra det, och att flera kan tänka sig att börja jobba i modulerna, säger Conny Persson.
Totalt innebär detta en personalkostnadsökning om drygt 10 miljoner kronor istället för 17 miljoner kronor.
Kultur- och utbildningsnämnden har reviderat sitt äskande om driftsbudget för 2016 -2018 efter att kommunstyrelsens arbetsutskott i budgetdirektivet för 2016 bett samtliga nämnder att hålla nere sina äskanden om pengar. Minskningen uppgår till drygt 18 miljoner kronor årligen.
Läs mer: "Nya förskolepengar dröjer"
Roger Suup håller fram att kommunen ligger över riksgenomsnittet avseende resurser till förskolan vilket borde innebära att effekterna av förändringen inte blir så stora. Syftet är att fortsatt kunna erbjuda barnen förskoleplatser inom fyra månader, i enlighet med skollagen, samt att kunna fortsätta bygga ut förskolan.
Hur har ni resonerat kring personalens arbetsbelastning?
– Med tanke på utgångsläget, att vi ligger över riksgenomsnittet tror jag inte det blir några märkbara effekter varken på innehållet i verksamheterna eller för personalens välbefinnande, säger Roger Suup.
Lena Rova på Kommunals Kirunasektion säger till NSD att hon inte hört någonting om förändringen.
– Det är väldigt olyckligt, det handlar ju om vår arbetsmiljö. Det låter som att det egentligen handlar om en förtätning av barngrupperna fast de säger tvärtom, att det blir färre pedagoger per barn. Det är redan svårt att rekrytera personal till förskolan och det blir ännu svårare när de försämrar våra arbetsvillkor, säger hon.