Det är torsdag eftermiddag och renskötaren och Kirunabon Per-Martin Kuhmunen, 33 år, förbereder middagen till familjen som består av sambon Marita Sikku och barnen Ella, fem år, samt Johan, ett år och åtta månader.
På menyn står traditionellt renkok. Per-Martin Kuhmunen ska tillaga ryggbitar och bringa från vajan han slaktade tidigare i veckan, köttet är finstyckat på traditionellt vis med kniv. I grytan kommer också rentunga att kokas med från start och när fem minuter återstår innan servering ska märgben stoppas ner. Av renblodet ska Per-Martin Kuhmunen göra blodpalt - det ska få puttra ihop med köttet i cirka tjugo minuter - buljongen ger en fin smak och sälta åt palten. Planen var egentligen också att stoppa renkorv i rentarmarna. Men, berättar han, tarmarna hängde han upp i björken efter slakten så de fick rinna av sig, sedan glömdes tarmarnra bort och blev förmodligen föda åt något djur.
Maten är viktig
För familjen Kuhmunen / Sikku är maten viktig. Familjen försöker äta middag ihop varje dag och basfödan är naturligtvis renkött.
- Det ska vara bra mat och bra råvaror, säger Per-Martin Kuhmunen medan han med kniv finputsar märgbenen från senor.
- Den här maten jag gör nu är hälsosam, ekologisk och renen är inte uppfödd på foder utan har ätit naturbete hela sitt liv
Och nej, konstaterar han, renkött kan man inte tröttna på. Dels kan man laga traditionell samisk kost som renkok, köttet kan också användas som bas till svensk traditionell husmankost eller till exklusivare matlagning som renfilé.
- Man kan göra allt med renköttet, koka, steka, salta, röka, torka.
Inga recept
Per-Martin Kuhmunen lagar inte mat på recept- utan på känn. På ett renkok med cirka ett- och ett halvt kilo renkött med ben krävs cirka sex liter vatten och tre nävar grovsalt. Grytan får sedan koka i två timmar lite drygt. I slutet av renkoket släpper han ner några delade potatisar och eventuellt några morotsslantar.
Samma måttenheter gäller med blodpalten han vispar ihop. På fyra- fem deciliter renblod rör han ner cirka tre deciliter dinkelmjöl och en nypa salt- det är allt. Här gäller det att gå på konsistensen, paltsmeten ska vara något tjockare än långfil, ungefär samma textur som tapetklister. Smeten måste naturligtvis vara klumpfri. Blir smeten för stabbig av för mycket mjöl blir palten lätt för hård.
Per-Martin Kuhmunen bestämde sig för att satsa på helhjärtat renskötseln när han var tjugo år. Han tog banklån och investerade i renvajor för att bygga upp en hjord. På det första rengärdet som renägare träffade han Marita Sikku - kvinnan som kom att bli mamma tills hans två barn. Det är den familj han nu står och gör renkok åt en torsdagseftermiddag i radhuslängan.