FamiljerÄdgivaren som vet hur man hÄller ihop

Den ljusa Ärstiden förknippas med bröllopsklockarnas klang och ett ja i kyrkan. Men vad gör man för att hÄlla ihop nÀr klockarna har tystnat och gÀsterna gÄtt hem?FamiljerÄdgivaren Margareta Backman har nÄgra rÄd pÄ vÀgen.

Till Margareta Backman kommer par som vill förbÀttra sin relation. Vill man undvika familjerÄdgivningen bör man lÀra sig att prata med varandra - och lyssna.

Till Margareta Backman kommer par som vill förbÀttra sin relation. Vill man undvika familjerÄdgivningen bör man lÀra sig att prata med varandra - och lyssna.

Foto: Kurt Engström

Kiruna2009-05-23 06:00
Text: LINA NORBERG JUUSO foto: kurt engström
Margareta Backman tar emot undertecknad och fotografen Kurt Engström en vardagsförmiddag i familjerÄdgivningens lokal i LuleÄ. Vi slussas fort in i hennes arbetsrum och fotografen fÄr inte gÄ ut och fota i korridoren innan Margareta Backman gÄtt ut för att titta att det Àr helt folktomt.
- Det Ă€r jĂ€ttenoga med sekretessen, förklarar hon.
- Man ska inte behöva trĂ€ffa nĂ„gon nĂ€r man kommer hit och man ska slippa bli igenkĂ€nd.
Margareta Backman Àr 62 Är och Ànka efter en relation som varade i trettio Är "NÀr man blev ensam insÄg man vÀnnernas betydelse". Hon arbetar för LuleÄ kommun och har trÀffat ett orÀkneligt antal par genom Ären. Men hon vill inte bli kallad samlivsexpert, utan familjerÄdgivare.

➀ Hur ser standardparet ut som kommer till dig?
- Det Ă€r ju olika sĂ„ klart. Men de flesta Ă€r mellan trettio och femtio Ă„r. De har varit tillsammans i fem till tio Ă„r och har ofta barn tillsammans. Det Ă€r oftast kvinnan som tagit den första kontakten med oss.

➀Och vad vill dom?
- Det Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga som sĂ€ger att de inte kan prata med varandra mera, eller att man inte lĂ€ngre lyssnar pĂ„ varandra. Det brukar finnas en oerhörd sorg och ledsamhet kring det hĂ€r och ofta kĂ€nner sig nĂ„gon illagjord. Man har blivit sĂ„rad, Ă€ven om motparten inte hade som avsikt att sĂ„ra. Det handlar om starka kĂ€nslor som man tar illa av att bĂ€ra, sĂ€ger hon.

Att leva i en dÄlig relation tar bÄde pÄ en mÀnniska psykisk och fysiskt. Kroppen Àr stressad och instÀlld pÄ flykt. Man kan uppleva att ens grundlÀggande behov av att bli Àlskad för den man Àr inte blir bekrÀftat och dÄ kan det kÀnnas lockande att bege sig in i en annan relation.
- Villkorslös kĂ€rlek Ă€r ju bara möjligt för ett litet barn, men man vill bli Ă€lskad pĂ„ vilkor som inte Ă€r sĂ„ hĂ„rda att de blir omöjliga.
Enligt Margareta Backman vill mÄnga reparera sitt förhÄllande nÀr de söker upp en rÄdgivning, men de vet inte vet hur de ska gÄ till vÀga.

➀ Varför vill par i dessa tider dĂ„ skilsmĂ€ssa Ă€r socialt accepterat vara kvar i en relation om man kĂ€nner att den Ă€r dĂ„lig?
-  Ofta vill man undersöka om det finns en möjlighet till en positiv relation igen. Har man dessutom barn tillsammans vill man för barnens skull förbĂ€ttra relationen.
- Men ibland kommer par hit för att de vill skiljas, men göra det pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt just för barnens skull. KĂ€rleken till sina barn Ă€r större Ă€n kĂ€rleken till varandra, men man vill hitta vĂ€gar för att förhĂ„lla sig till varandra. Man vet att man mĂ„ste samarbeta och ingen tjĂ€nar pĂ„ brĂ„k.

➀ SĂ„ hur undviker man dĂ„ att hamna hos dig pĂ„ grund av en relation med iskyla eller för mycket brĂ„k?
- Alla som lever tillsammans tycker nog nĂ„gon gĂ„ng att ens partner beter sig illa, men det handlar om att försöka tĂ€nka pĂ„ att vi alla Ă€r olika, och att man fĂ„r acceptera det. Man fĂ„r tycka olika i ett förhĂ„llande. Det viktiga Ă€r att man kan prata om det. NĂ€r folk kommer hit och den ena parten exempelvis sĂ€ger att hon eller han kĂ€nner sig oĂ€lskad, kan den andra parten sĂ€ga: Varför har du inte sagt nĂ„got? Man mĂ„ste sĂ€ga vad man vill, berĂ€tta hur ens egen lĂ€ngtan ser ut.
Margareta Backman lyfter fram att man ocksÄ mÄste ta sig tid tillsammans som par. GÄ pÄ bio, gÄ ut och Àta, Äka pÄ en liten utflykt. Har man barn, sÄ fÄr man försöka skaffa barnvakt och inte bara nyttja hjÀlpen nÀr det Àr stressigt pÄ arbetet.
- Man mĂ„ste ta hand om varandra. NĂ€r barnen kommer in i en relation blir det naturligt att man tar hand om barnen först, men man fĂ„r inte glömma parrelationen. Det var ju den man hade i början, nĂ€r man trĂ€ffades.
Margareta Backman tror ocksÄ pÄ att lyfta blicken frÄn det som kÀnns tungt i vardagen och fokusera pÄ livets goda.
- BenĂ€mn det som kĂ€nns bra, som att sĂ€ga att man har roligt tillsammans. Att man tycker om varandra. Sen orkar man kanske inte ha samliv pĂ„ kvĂ€llen, men dĂ„ kanske man kan sĂ€ga att man gĂ€rna skulle vilja orka. Att det inte Ă€r fel pĂ„ lusten, men pĂ„ orken.

➀ Varför skiljer sig sĂ„ mĂ„nga?
- Vi ska hinna sĂ„ mycket idag och har inte alltid realistiska förvĂ€ntningar pĂ„ livet. Det Ă€r inte realistiskt att jobba heltid, att renovera huset samtidigt, ha tid för relationen och ha tid med barnen.
Margareta Backman sÀger att man mÄste vÄga acceptera att livet inte alltid erbjuder kickar av högsta höjd, utan att livet ofta Àr en vardaglig lunk.
- Man mĂ„ste frĂ„ga sig: vad orkar jag med? Livet kanske Ă€r att man sjunker ner i soffan en fredag kvĂ€ll och Ă€r trött, att man vĂ„gar tillĂ„ta sig vara trött. Det handlar om att lĂ€gga ambitionsnivĂ„n rĂ€tt och se i vilken fas i livet man Ă€r.
- FĂ„r man inte ihop bitarna i livet blir man stressad och det blir brĂ„k, man blir missunnsam mot varandra.

➀ För dem som lever i ett lĂ„ngt Ă€ktenskap, vad Ă€r deras vinst?
- Att skiljs gör mĂ€nniskor illa och vi mĂ„r inte bra av att vara ensamma. Vi vill ha en gemenskap. Att vara tillsammans med nĂ„gon en lĂ€ngre tid ger en kontinuitet i livet och det i en tid dĂ„ mycket Ă€r utbytbart. Och man lĂ€r inte kĂ€nna en mĂ€nniska pĂ„ djupet pĂ„ bara ett Ă„r. Att vara nĂ„gon nĂ€ra ger ocksĂ„ en trygghet, man har gĂ„tt igenom mĂ„nga faser i livet tillsammans.Vi verkar trots allt strĂ€va mot livslĂ„nga Ă€ktenskap.

----------------------------
Margareta Backman
Ålder: 62 Ă„r
Familj: Änka, tvĂ„ söner
Gör: FamiljerÄdgivare, LuleÄ kommun
3 tips: sÄ vÄrdar du din relation

■ Prata med varandra och lyssna pĂ„ varandra. Det Ă€r ett viktigt element i alla möten mellan mĂ€nniskor.
■ Ha realistiska krav pĂ„ livet.
■ Ge det du kan ge, inte mer. Och ta emot allt du kan fĂ„, inte mindre.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Kiruna