"Vår ambition är att erbjuda heltidstjänster, så långt det är möjligt" stod det i styrdokumentet som C, M, KD och Sjvp antagit. Gunnar Selberg (C) förtydligade under måndagen:
– Det ska inte vara en självklar rätt för den anställde att kräva en heltid, sade kommunalrådet.
Heltidsanställningar på kommunen beskrevs som en belastning för skattebetalarna – men den exakta kostnaden kunde inte kommunalrådet redovisa.
Fackförbundet kommunal satte kaffet i vrångstrupen när de fick höra om utspelet.
Vad tänker du iden att slopa rätten till heltid?
– Jag gjorde två kopplingar: Innan jag läst vad det stod trodde jag att det är ett aprilskämt, men när jag lyssnat på inslaget och läst texten förstår jag att karln har inte koll på en så grundläggande fråga. Han kan inte känna till varken det centrala avtalet som hans arbetsgivarorganisation skrivit under eller det lokala avtalet heller och allra minst kan han ju bry sig om sina kommunmedborgare, säger Vanja Nyberg, lokalkontorschef vid Kommunal.
Skattebetalarna ska inte belastas av höga kostnader för heltidsanställda inom kommunen, säger Selberg.
– Men de får ju mer skatteintäkter av att ha personer heltidsanställda än att ha dem som deltid och bidragsberoende, då kan man snacka onödiga kostnader. Nu är folk i produktion vilket borde vara av intresse för arbetsgivaren.
Det lokala kollektivavtalet som togs fram 2011 gjordes för att kommunen inte kunde matcha gruvlönerna.
– Det var för att tillmötesgå arbetsgivaren för att de inte hade arbetskraft så de klarade sig. Lönerna kunde inte matchas, så vad kunde de matcha med istället?
Svaret blev att erbjuda heltid under bra arbetstidsförhållanden och Kiruna kommun seglade upp i statistiken och blev bäst i landet på heltid 2015 och är fortfarande i topp.
Vilka effekter har den här rätten till heltid fått?
– Dels är det en jämställdhetsfråga, det är främst kvinnor (84 procent) som är anställda inom kommunen och de ska inte vara beroende av att en man gräver in en inkomst. Rätten till heltid ska inte ens en gång vara en fråga, menar Vanja Nyberg.
Hon gör jämförelsen med LKAB där det vore helt omöjligt att vända på klacken och erbjuda deltid istället för heltid.
– Hur fan tror han att han någonsin ska få personal till sin verksamhet om han inte ens kan erbjuda heltid?
Men att aktivt plocka bort rätten till heltid är inte praktiskt genomförbart, säger Vanja Nyberg.
– De kan säga upp det lokala avtalet, men rätten till heltid regleras också i det centrala avtal som tecknats mellan kommunens arbetsgivarorganisation SKL och Kommunal, säger Nyberg.
Avtalet mellan SKL och Kommunal är inte uppsägningsbart.
– Där står det uttryckligen att ingen ska nyanställas på deltid och de som har anställda på deltid har till 2021 på sig att omvandla dessa tjänster till heltid, säger Vanja Nyberg.
– Säger han upp det lokala kollektivavtalet så tappar man möjligheten att organisera heltiderna och då är det anställningsavtalet på arbetsplatsen som gäller. Då får kommunen bekymmer och då blir det intressant att se hur de gör.
Utav Kiruna kommuns 1731 tillsvidareanställda var 95,7 procent anställda på heltid 2018. 84 procent av de tillsvidareanställda personerna är kvinnor och 16 procent är män.
Fackförbundet Kommunal arbetade tillsammans med Kiruna kommun under ett års tid på ett avtal som skulle ge kommunanställda rätten till heltid.
– Vi började i grupp för grupp, så att de anställda först skulle få heltider inom sin grupp och sedan blev det ett utbredningsområde som sträcker sig över hela kommunen, säger Vanja Nyberg, lokalchef för Kommunal i Norrbotten som undertecknade avtalet.
2015 var Kiruna kommun bäst i landet på heltid, nu har man sprungits om av Gällivare men ligger fortfarande i topp.