"Orsakerna till lärarbristen handlar om arbetsmiljö, arbetsbelastning, personalpolitik, löner och att inte lärare och rektorer får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb", säger Carina Lidberg, huvudskyddsombud Lärarförbundet Kiruna.
Vi har tidigare skrivit om lärarkrisen som drabbat högstadiet på Högalidskolan hårt. Kommunalrådet Gunnar Selberg (C) anser att det första som måste göras är att bygga fler bostäder. På så vis kan fler lärare flytta till Kiruna.
Det uttalandet håller inte lärarna i Kiruna med om.
– Det är inte bostadsbristen som är den primära orsaken till lärarbristen. Det är inte bara så att vi behöver plocka lärare från andra delar av Sverige till Kiruna, utan det handlar om att värna om de lärare som vi har kvar, säger Carina Lidberg, huvudskyddsombud för Lärarförbundet i Kiruna.
– De primära orsakerna till lärarbristen handlar om arbetsmiljö, arbetsbelastning, personalpolitik, löner och att inte lärare och rektorer får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är det våra medlemmar påtalar till oss.
Många av de som söker lärartjänster vittnar om att de inte får löneförhandla.
– Man har ett visst tak och mer än så går det inte att få. Det här att marknaden styr, tillgång och efterfrågan, det gäller inte lärarkåren. Många tackar nej för att man inte får löneförhandla. Vi hade kunnat ha fler personal på tjänsterna. Och det är inga fantasisummor det handlar om, utan det handlar om kanske en femhundring eller en tusenlapp som man begär mer.
Carina Lidberg har kontakt med skyddsombud på andra skolor.
– De jag har kontakt med vittnar om att det är en väldigt tung arbetsbelastning på kollegorna. Jag vet att många är trötta, slitna, frustrerade, många tittar efter nytt jobb inom andra yrken, även fast man egentligen tycker om sitt jobb, man tycker om att vara med barnen. Men man prioriterar såklart sin hälsa.
– När lärare slutar så måste man kanske som arbetsgivare också ställa frågan personen "varför slutar du, och vad kan jag göra för att du ska vara kvar i våran verksamhet?" Det gör man inte idag.
"Många är trötta, slitna, frustrerade, många tittar efter nytt jobb inom andra yrken", säger Carina Lidberg om hur lärarna i Kiruna mår idag.
Lärarförbundet har begärt en utvärdering av skolstrukturomvandlingen utifrån risk- och konsekvensanalyserna som är gjorda. De ser redan allvarliga konsekvenser, trafiksituationen är en sådan. Ljudvolymen en annan.
– Vi har fler elever nu än innan på Högalidskolan. Det är väldigt högljutt i matsal, rasthall och korridor. Vi har mätt upp skadliga nivåer, mellan 75 och 95 decibel under den värsta tiden på dagen. Här behövs en ljudsanering, ljudnivån borde ligga på omkring 60.
Något som också oroar Carina Lidberg är att kommunen och regionen idag anlitar stora konsultföretag för att genomlysa verksamheten.
– Många av våra politiker hänvisar till PWC rapporten som är gjord 2018. Senast nu Gunnar Selberg, att skolan i Kiruna satsar ungefär 50 miljoner mer än motsvarande kommuner.
– De kommuner som man jämför Kiruna med är till exempel Eksjö, Hallstahammar, Härnösand, Tierp och Sala. Ingen av de här kommunerna har en yta som är jämförbar med Kiruna kommuns yta. Kiruna kommun har yta som är nästan 20 000 kvadratkilometer, det innebär att vi har långt mellan skolorna. Som längst har vi 30 mil, medan man i de andra kommunerna har fem kilometer som längst mellan skolorna.
PWC rapporten som kommunen ofta hänvisar till men där det framgår att det finns stora skillnader mellan kommunerna som Kiruna jämförs med. Ytan och avstånden är ett exempel.
Lärarförbundet stöder helt rektorn Ilka Tapojärvis förslag om en storsatsning på skolan.
– Vi från Lärarförbundet sätter oss gärna ner tillsammans med alla politiska partier i någon typ att rundabordssamtal och diskuterar framtidens skola, vad som skulle behövas för att bli en attraktiv arbetsplats igen.