På torsdagen beslutade regeringen att rikta ett planföreläggande mot Kiruna kommun. Kommunen har vägrat att arbeta fram en detaljplan för Talgas planerade grafitbrytning i Nunasvaara. Detta trots att verksamheten fått miljötillstånd.
Regeringen ger nu kommunen 113 dagar att anta detaljplanen. Annars får länsstyrelsen uppdraget, på kommunens bekostnad.
Beslutet är historiskt, säger Maria Pettersson, professor rättsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet.
– Planmonopolet har satts ur spel, i och med att bestämmelsen för första gången använts, men det är svårt att säga att planmonopolet inte längre existerar, säger hon.
Detaljplaneringen är ett av kommunens viktigaste verktyg och avgör vad kommunens mark får användas till.
Men i fallet med Talga så har kommunen kommit in ganska sent i processen, menar Maria Pettersson.
Socialdemokraterna i kommunen markerade i mars 2024 mot Talgas planerade verksamhet först efter att miljötillstånd givits, vilket skedde i april 2023.
– Man var dessutom ganska tydlig varför man inte ville ta en detaljplan. Men i miljötillståndsprocessen finns en formulering att man inte får ge tillstånd till en verksamhet om den strider mot plan- och bygglagen. Det gjorde den inte när miljötillstånd lämnades, säger Maria Pettersson.
Hon understryker att allting måste behandlas från fall till fall och att det inte är säkert att regeringen kan komma att använda paragrafen fler gånger.
– Det är vanligtvis inte kommunen som har motstridiga intressen utan enskilda.
Den bestämmelse som nu aktiverats är 11 kapitlet 15 § i plan- och bygglagen.
"Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1 eller 2."
Den har alltså aldrig använts sedan Sverige fick en plan- och bygglag 1987.
Har man skickat en signal till kommunerna genom det här beslutet?
– Naturligtvis gör man det. I och med att man aldrig använt den här bestämmelsen då har man signalerat att man inte vill peta i kommunernas självbestämmande, säger Maria Pettersson.
Det har funnits andra fall (Bland annat har LKAB sökt eller avsett att söka planföreläggande i både Kiruna och Malmberget) där det har argumenterats för att paragrafen ska aktiveras, men det har inte gjorts.
– Signalen nu till kommunerna är att det här agerandet inte är okej, sedan är det olika i varje enskilt fall. Kiruna kommuns sätt att inte anta en detaljplan eller motiveringen givet att verksamheten har miljötillstånd motverkar den här gröna omställningen på ett sätt som regeringen finner oacceptabelt, säger Maria Pettersson.