Ett gott betyg

Åtta av tio niondeklassarei Kiruna gick ut med godkänt betyg i alla ämnen förra våren. På Friluftsskolan Vargen var det tio av tio. - Vi har arbetat aktivt med betygsfrågan i flera år, säger rektorn Sven Ylipää.

Sven Ylipää, rektor på Friluftsskolan Vargen, säger att skolan börjat arbeta mer med vad betygen ska innehålla. Diskussionerna har ofta handlat om vad som egentligen är kunskap, och hur den ska mätas.FOTO: Åsa Junkka

Sven Ylipää, rektor på Friluftsskolan Vargen, säger att skolan börjat arbeta mer med vad betygen ska innehålla. Diskussionerna har ofta handlat om vad som egentligen är kunskap, och hur den ska mätas.FOTO: Åsa Junkka

Foto: Åsa Junkka

KIRUNA2011-02-25 06:00

Kirunas elever i nionde klass ligger på samma snitt som eleverna i Sverige. Det genomsnittliga meritvärdet, poängen man söker in på gymnasiet med, är nästan på decimalen lika. Men en skola sticker ut. På Friluftsskolan Vargen hade alla 19 nior som gick ut våren 2010 godkänt i alla ämnen och de högsta meritvärdena i Norrbotten.

Inte så enkelt
Men att sätta betyg på elevernas färdigheter är inte enkelt. Därför har man på Vargen sedan några år pratat om vad kunskap är och vad man är satta att bedöma när eleverna får sina betyg.

- Det handlar om att ställa sig frågan om vad kunskap är och det är inte helt självklart, säger Sven Ylipää.

Samtidigt är skolan mindre benägen att sätta högre betyg än vad eleven presterat på de nationella proven i svenska, matematik och engelska än Kirunas andra skolor. I matematik har de andra fyra skolorna i Skolverkets jämförelse satt ett högre betyg på eleverna i 30 till 60 procent av fallen. På Vargen har tio procent fått ett högre betyg.

Fingervisning
Skolan har arbetat med att se på de ämnesövergripande kunskaperna. Elevernas förmåga att lösa problem, planera sitt arbete och samarbeta.

- Vissa saker går lätt att mäta. Men det är inte lika lätt att mäta hur bra en elev klarar av att ha en reflekterande diskussion. Vi har ingen tradition av att prata om den typen av kunskap.

De nationella proven blir ett stöd för lärarna i betygsättningen, men inget man måste följa slaviskt.

- Vi använder dem mer som en fingervisning, och en bekräftelse på att man har bedömt rätt.

Bra koll
Att lärare och rektor pratar om betygsättningen har också påverkat eleverna. Det som förr var en överraskning i slutet av terminen har blivit mer av en process.

- Vi har betygsamtal och jag vet att jag måste plugga mer för att få bättre betyg i NO, säger Lisa Vinsa, som går i klass nio.

Hon och Fanny Kyrö tycker att de har bra koll på hur betygen sätts, och de får titta på kriterierna i varje ämne.

Efter mer än 20 år av arbete i skolan är Sven Ylipääs analys av dagens skola tydlig.

- Det har aldrig varit så höga krav på eleverna att leverera som i dag. Det räcker inte med godkänt och vi får ibland bromsa elever. Särskilt flickor som ibland jobbar oerhört mycket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om