En skola med akut växtvärk

I dag går 35 elever från förskolan till årskurs sex på sameskolan i Kiruna. På förskolan är det åtta barn som ska börja i sexårsverksamheten till hösten, och några till brukar komma utifrån. Det är fler än någonsin, och fortsätter det så här får inte eleverna plats.
Barack på gång
Varken fritids eller förskoleklassen har egna lokaler och i matsalen har man satt upp väggar för att avdela ett utrymme där det går att samla barnen. Får inte skolan pengar för att göra något åt saken måste de börja säga nej till föräldrar som vill ha sina barn i skolan.
- Vi kan inte ta emot hur många barn som helst i de här lokalerna, säger Britt-Inger Sikku.
I första hand handlar det om att hyra in barack som kan stå på skolgården tills fastighetsägaren kan bygga ut lokalerna. Det har sameskolstyrelsen begärt extra pengar för. Men besked får de inte förrän om några veckor.
Kirunas sameskola har under åren vistats i flera olika byggnader, men de senaste tio åren har verksamheten bedrivits i samma lokaler. Det kan vara en av orsakerna som gör att fler föräldrar väljer skolan.
- Vi har kommit på plats nu och de ser att skolan är stabil. Sen är det många yngre föräldrar som vill ha sina barn här. De väljer det samiska och ser att det är viktigt, säger Britt-Inger Sikku.
Medvetenhet
I Sverige finns fem sameskolor. Fyra av dem ligger i Norrbotten. Sameskolstyrelsen är den myndighet som förvaltar skolorna.
- En orsak till ökningen tror jag är att många unga föräldrar är medvetna om sin identitet, sitt språk och sin kultur och vill att barnen ska få en del av det, säger Laila Stenberg, tillförordnad skolchef för sameskolorna.
För några år sedan fick sameskolstyrelsen flytta ut från sameskolan i Jokkmokk eftersom fler sökte sig dit. Nu är det i Kiruna som läget är akut.
Betty Wärneklint går i första klass och Manoi Hedemalm i klass två. Betty har gått på förskolan på sameskolan innan hon började i skolan. Manois föräldrar hade svårt att få sina tre barn på samma skola och förskola och därför valde de sameskolan .
- Vi har visserligen en samisk koppling på min sida, men för oss handlar det om att barnen trivs bra och att lärartätheten är hög, säger hennes pappa, Hans Hedemalm.
Viktig skillnad
Manoi och Betty har ingen annan skola att jämföra med. Men de vet en viktig skillnad.
- Här pratat man samiska, det gör man inte på andra skolor, säger Betty Wärneklint.

En skola med akut växtvärk

Sameskolan i Kiruna växer. Fler börjar i förskolan och när de barnen ska gå över till skolan får de inte plats.- Det är trångt redan nu och vi får använda oss av provisoriska lösningar, säger Britt-Inger Sikku, rektor.