Samiskt språkcentrum har funnits sedan 2010. De arbetar för att revitalisera och stärka samiskan.
– Konferensen är ett forum där man kan prata om språkfrågor, säger Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum.
Det samiska språket finns på Unescos världsarvslista över hotade språk i världen.
– Ett levande språk talas av barn, ett hotat språk av äldre. Just den meningen passar så bra när man ska berätta om språksituationen, säger Ingegerd Vannar.
Men både hon och kollegan Sylvia Sparrock ser dock positivt på utvecklingen om de jämför med hur det var för tio, femton år sedan. Den nya minoritetsspråkslagen och spridningen av det samiska förvaltningsområdet har betytt mycket.
– Det samiska språket har fått bättre status, säger Ingegerd Vannar.
– Folk är mer medvetna om att man har rättigheter. Samtidigt har det blivit mer populärt med samisk kultur och levnadssätt, säger Ylva Sparrock.
Trots att situationen för språket har förbättras finns det fortfarande mycket kvar att göra.
– Det är viktigt att de svenska politikerna och beslutsfattarna bekräftar samiskan, det är inte bara en fråga för samerna.
En av föreläsarna under konferensen är Mikael Svonni, professor på Tromsö universitet. 1997 var han med och gjorde en undersökning om situationen för det samiska språket. Han konstaterar att sydsamiskan har haft de sämsta förutsättningarna. Där lever samerna utspriddda på ett stort område och saknar samisk barnomsorg.
– Man kan se att även om förutsättningarna för språkets överlevnad inte verkar finnas så lever språket ändå vidare, säger han.