En merit men även ett krav ibland
Antalet elever som läser finska på gymnasiet har ökat.Men i de program där eleverna förbereds för att arbeta inom förskolan och äldreomsorgen är det få som väljer finska.
- Dementa och gamla är ju redan nog otrygga i sin tillvaro och har i regel bara kvar sitt modersmål att kommunicera med. Ungdomarna borde få mera information om vikten att kunna minoritetsspråk i Kiruna så att vi även i framtiden kan erbjuda bra omsorg åt våra gamla och unga, säger hon.
Hon förutser att behoven av minoritetsspråkkunning personal att öka när kommunerna måste börja informera minoriteterna om sina rättigheter.
- I dag är det många anhöriga till äldre som inte känner till rättigheterna. När fler inser vad de har rätt till måste kommunerna se till att ha personal med rätt kompetens, säger hon.
Stort intresse för utbildningar
Vid socialförvaltningen i Kiruna är man väl medveten om sina skyldigheter som förvaltningskommun och betydelsen av språkkunnig personal. Därför är språkkompetens är inte bara en merit, utan ofta ett krav vid anställningar till boendena.
Och om intresset för minoritetsspråken är svalt bland gymnasieeleverna är det desto större bland dem som redan har börjat arbeta inom omsorgen.
- Vår kartläggning visar att personalen är väl införstådd med betydelsen av modersmålet, annars hade vi inte fått ett så stort intresse för språkutbildningar, säger Per-Erik Baas, ansvarig för äldreboenden i Kiruna.
Sämre med samiskan
Boendena i Kiruna är fortfarande väl försedda med personal som kan finska och meänkieli, enligt en inventering som gjordes 2006.
- Men jag befarar att det successivt kommer att minska samtidigt som många av våra äldre har kvar dessa språk som modersmål, säger Per-Erik Baas.
Det är sämre ställt med samiskan och det är där som kommunen har verkat mest kraftfullt de senaste åren.
Så jobbar vi med nyheter