Det dukas till fest i Kiruna kyrka.
Firandet har egentligen pågått under hela jubileumsåret med olika aktiviteter och tillställningar, men nu vankas kulmen på festligheterna.
Biskop Hans Stiglund tar plats i predikstolen, kyrkoherde Oskar Skoglind ska förrätta nattvard i sin nya mässhake, det blir sång, föreläsningar och andakter under hela helgen.
Till sist blir det kyrkkaffe med särskilda jubileumskoppar som menigheten får ta med sig hem - precis som när kyrkan invigdes 8 december 1912.
I hundra år har den stått på sin upphöjda position i Kiruna och många är de som har döpts, tagit konfirmation, vigts och till sist haft sin begravning i kyrkan.
Det är en förklaring till att många har särskilda känslor för kyrkan.
Men aven tillfälliga gäster fascineras.
Diakoniassistenten Martti Kivimäki är ansvarig för guidningen i kyrkan och möter många av dem.
Vad är besökarna mest intresserade av på förhand?
- Det är framför allt formen och att den liknar samekåtan på många sätt. Jag brukar säga att de ska titta upp mot fönstren och se att ljuset kommer uppifrån rökhålet. Sedan har vi tjärdoften. Den borde ha varit stark när kyrkan var ny, ungefär som efter den misslyckade renoveringen på 1990-talet.
Nästan inga kristna symboler
En annan slående sak är att kyrkan nästan helt saknar kristna symboler. Hjalmar Lundbohm fick ge efter dåvarande biskopen Olof Bergqvists krav att det skulle finnas åtminstone ett kors på plats för att han skulle komma till invigningen.
Han lät sålunda Christian Eriksson göra skulpturen Tillbedjande lapparna runt korset som placerades på altaret.
- Hjalmar Lundbohm ville annars att kyrkan skulle vara en allmän samlingsbyggnad där alla kände sig välkomna. Många radikala krafter hade samlats här i Kiruna. Det var allt från arbetare från Bergslagen som nästan hade deporterats hit efter strejkerna till stora delar av den svenska kultureliten som umgicks med Hjalmar Lundbohm. Kyrkan speglade på sitt sätt stämningarna i staden, säger Matti Kivimäki.
250 kilo sinnesstämmning
Det finns många sevärdheter att stanna till vid inne i kyrkorummet. Några finns utanpå.
Som till exempel de tolv statyerna, två meter höga och 250 kilo tunga, som typiskt nog inte de tolv apostlarna, utan ska spegla tolv sinnesstämningar.
Här finns fortfarande ett mysterium för eftervärlden att lösa. Vilka var människorna som har stått modell för statyerna?
Det man vet är att Anna Nykvist från Borgvik utanför Arvika var förlaga till flera av dem. Hon var 25 år vid tidpunkten och flyttade till Stockholm för att arbeta som piga och som modell hos Christian Eriksson. Hennes dotter Alvina var troligen modell för statyn "Ödmjukhet"
Men vilka var männen?
- Det är ganska säkert människor från lokalbefolkningen och det finns säkert nedtecknat någonstans i arkiven. De måste ha fått någon liten sold för att de ställde upp.
År 2001 valdes kyrkan till Sveriges mest omtyckta hus byggt före år 1950.
Det finns många vackra hus och många fina kyrkor i Sverige. Varför är Kiruna kyrka så omtyckt?
- Den är så speciell, det finns ingen annan kyrka som har den här gestaltningen med de geometriska formerna som går ihop som en prisma. Den står högt upp och syns långt. Egentligen skulle den ha belysts mycket bättre, som palatsen man brukar se i södra Europa.