Flygbranschens kris har medfört stora tapp och ntalet passagerare störtdök under pandemin. För Kiruna airports del minskade resandet med nära 60 procent under bottenåret 2020, jämfört med året före. När pandemin rullat vidare behöver man bygga upp verksamheter igen. Det tar tid och märks på antalet flygningar till och från Kiruna airport.
– Om man drar i bromsen och flygbolag gör sig av med flygplan och anställda så tar det tid att rampa upp. Att få in tillräckligt mycket flygplan, anställda och piloter i själva branschen igen, säger Kiruna airports flygplatschef, Andreas Fredriksson.
Hur är det i dagsläget med flygningar till flygplatsen?
– Vi trampar så sakteliga uppåt. Det har höjts successivt varje år sedan den stora bromsen slog till, 2020. Vi har haft 22 avgångar under vintern. Vårt toppår, 2019, var det uppemot 24-25 avgångar under samma tid. Vi ligger någonstans nu strax under 20 avgångar i veckan. Norwegian har två avgångar och SAS är i majoritet. Vi har en god dialog med Norwegian och hoppas att de ska öka sin kapacitet mot Kiruna.
I juni månad kunde statliga Swedavia, där Kiruna airport ingår, se att flygplatserna inom bolaget har nått upp till tidigare resandenivåer.
– Det har varit en rekordmånad för Swedavia i stort. Månaden med det högsta resandet sedan pandemin kom. Vi ser att hela branschen är på väg uppåt och det finns inget efterfrågetapp just nu. Vi följer det här väldigt noggrant. Jag som flygplatschef säger att det här är kanske den mest osäkra tid jag någonsin haft att prognosera.
Det förs ett krig i Europa med en ostabil inflation och osäkert ränteläge.
– Ett tag trodde vi kanske att vi skulle vara åter till 2019 års läge i år. Nu kanske det lutar mer åt slutet av 2024 då vi är åter. Vi ser ett jättetryck på hela resebranschen nu. Sommaren ser väldigt bra ut men det är ju ändå begränsat antal flyg så att säga.
Finns det behov av fler flyg?
– Flygbolagen följer och lägger in den kapacitet som krävs. Det är inte hållbart att lägga in flyg som kanske går med en tredjedels fyllnadsgrad. Jag tycker att våra flygbolag som opererar i Kiruna har varit väldigt följsamma och fyllt på eftersom. Men ibland kan man ha önskat lite fler flyg.
Det är framförallt två grupper som reser till och från Kiruna airport: Affärsresande och turister.
– Turistnäringen vill såklart ha mer och fler flyg. Affärsresenärerna kan inte alltid få till sina åtaganden utifrån de flighter som nu trafikerar Kiruna.
Andreas Fredriksson menar att flygbolagen är lyhörda men att det tar tid att bygga upp trafiken igen efter smällen med pandemin och den påföljande oron i världen. Men att man i Kiruna har vinterresandet säkrat.
– Vintern är redan ganska fullbokad. Vi har årstidsberoende tidtabeller kan man säga. Vi trampar uppåt för det är klart att vi vill ha flygtrafik. Vi är flygplats och vi vill ha flygtrafik. Men samtidigt ska det finnas en hållbarhet i det hela. Vi ska ju inte strössla med flygplan om det inte finns passagerare att fylla det med, säger Andreas Fredriksson.
I fjol låg passagerarantalet på 195 000 för Kiruna airport.
Är ambitionen att nå de här 270 000-280 000 passagerare per år som innan pandemin?
– Vi ska ju växa hållbart och behovet finns. Vi har en region som är attraktivt för turism. Vi har rymdnäring, vi har malm- och mineralindustrin. De här drivkrafterna kommer ju att kräva flyg.
För att komma till de där siffrorna utifrån dagens läge då måste det till mer flygningar?
– Ja, och det kommer. Den dialog vi har med flygbolagen tyder på fler avgångar kommande vinter än vad det var föregående vinter. Det finns en väldigt stor osäkerhet men samtidigt en väldigt stor framtidstro i hela den här branschen. Under pandemin hade vi en framförhållning som var fyra till sex veckor. I dag har vi en framförhållning där vi hade kunnat prata om halvårsprogram till säsongsprogram. I juni har vi pratat om kommande vinter.
Om planen håller, vi förutsätter att ingenting händer, då skulle det kunna vara maxat igen till vintern då?
– Ja, om vi jämför antal flyg för kommande tidtabell, så ligger den inte så långt ifrån 2019. Men sen kan det på årsbasis kan bli att till exempel i mellanperioderna så drar man ner för tidigare så flög man med halvtomma plan.