– Hade du inte angett dig själv hade påföljden varit fängelse, säger domare Magnus Nilsson till den åtalade mannen i tingssalen.
Idag (läs: onsdag) hölls rättegången mot den man som erkänt att han kastat en slags molotovcocktail under en husvagn där EU-migranter låg och sov.
Läs mer: "Rättegång efter brandattentat mot EU-migranter"
Mannen stod åtalad för grovt olaga hot. Händelsen utspelade sig på en parkering vid järnvägsstationen under natten den 14 februari i år. Ett par timmar innan uppstod en konflikt mellan en grupp EU-migranter och ett par ungdomar, varav en person är en yngre släkting till mannen som kastade brandbomben.
De två målsägarna, de som sov i husvagnen, berättade i tingssalen att ungdomarna trakasserat dem under kvällen. De ska bland annat ha fört oväsen och kastat snöbollar mot husvagnen och andra bilar.
Läs mer: "Brandbomben: Konflikt innan bomben kastades mot husvagnen"
Enligt den åtalade mannen ska hans släkting ha fastnat med sin EPA-traktor i snön. Då ska några EU-migranter ha angripit fordonet, hotat och skrämt släktingen. Då var mannen själv inte på parkeringen.
– [Släktingen] vart ju livrädd. Jag blev ganska förbannad och bestämde mig för att åka dit och skrämma dem. Jag agerade utan att tänka just då.
Enligt den åtalade mannen var syftet aldrig att sätta eld på husvagnen. Den uppfattningen delar inte de två målsägarna som hördes i rätten. En av dem berättar att han först låg och sov i husvagnen men att han vaknade för att han var törstig.
Då hörde han en bil precis utanför husvagnen. Han gick till ett fönster för att se vad som stod på. Då såg han en man som upprepade gånger försökte tända eld på en pappersbit nedstucken i en flaska.
– När jag insåg hans avsikter blev jag helt desperat och bankade på fönstret, berättar han.
Samma målsägare berättar att mannen inte fick eld på pappret, sannolikt för att det blåste och för att han hade bråttom. Mannen gick därför tillbaka till bilen där han lyckades få eld på pappret. Om pappret verkligen brann när flaskan med bensin kastades in under husvagnen eller inte kunde målsägaren emellertid inte se - klart är i alla fall att någon explosion aldrig ägde rum.
Åklagare Anette Ölmbro argumenterade för att mannen skulle dömas för grovt olaga hot. Hon menade förenklat att det fanns flera tveksamheter i hans förklaringar och resonemang, samt att tillvägagångssättet var utstuderat.
Advokat Leif Gustafsson framhöll bland annat att det faktum att mannen själv tog kontakt med polisen borde betraktas som en förmildrande omständighet inför tingsrättens beslut om straff.
När domen lästes upp i tingssalen underströk domaren Magnus Nilsson att brottet är mycket allvarligt. Straffvärdet för grovt olaga hot är fängelse i minst sex månader och högst fyra år. Men tingsrätten bedömde att villkorlig dom och samhällstjänst motsvarande sex månaders fängelse räcker, just för att mannen anmälde sig själv till polisen.
Han ska också betala de båda målsägarna 15 000 kronor var i skadestånd, den summa de begärt.
Leif Gustafsson talade kort med sin klient efter att domen lästs upp.
– Han var glad över att han slapp fängelse, säger han.