Det var i onsdags som gruvstadspark 2-avtalet mellan kommunen och LKAB presenterades vid en presskonferens i Folkets hus.
Avtalet fastställer vilken ersättning kommunen ska få av gruvbolaget när gruvans påverkan gör att centrum måste rivas.
Två av de som tog tillfället i akt att fråga ut politiker och LKAB-företrädare var Carina Nilsson och Stig Johansson.
De har bott i villa på nedre Norrmalm sedan 1997, och när avtalet presenterades visade det sig att de ligger just utanför gränsen till gruvstadsparken.
– Det där med att vi ligger på gränsen är inte så viktigt just nu. Det viktigaste är yttermiljön, det ser ut som Murmansk. 30 nyanser av grått, säger Stig Johansson.
De tar upp damningen, tömningen av Luossajärvi, och det faktum att flera grannhus redan sålts till LKAB.
– Det känns som att vi redan bor på ett industriområde, säger Carina Nilsson.
Under träffen på stadshuset hann de prata med mark- och exploateringschefen Eva Ekelund om nya tomter, med Stefan Hämäläinen, samhällsomvandlingsdirektör på LKAB, om yttermiljön. Och vice kommunalrådet Niklas Sirén (v) om GP2-avtalet.
Positivt med avtalet menar både hon och Stig Johansson är att kommunen sätter standarden i kommande förhandlingar med LKAB.
– Eftersom de får betalt för samma funktion och kvalitet så har vi ju ett argument när vi ska börja förhandla, säger Carina Nilsson.
Det var också något som Niklas Sirén höll med om.
– Det här avtalet kommer bli något som alla andra kan luta sig emot, säger Niklas Sirén.