"Det börjar bli många samtal om sprickor", berättar Emil Jakobsson, fastighetsägare i Kiruna.
Lägenhetshusen i grönt, rött och vitt ligger på andra sidan vägen om Kiruna sjukhus. Det handlar inte om många meter, men vägen utgör gränsen för deformationszonen.
– Vi kan inte fortsätta ha det så här. Vi har hyresgäster som flyttat på grund av sprickor i husen, och det känns lite otrevligt, säger Dan Jakobsson, ägare till Jakobssons Fastigheter AB.
Hans barn vill ta över företaget. De blir då tredje generationen som driver företaget. Men de tycker det känns lite osäkert just nu. Det är deras största lägenhetsbestånd, 11 hus med totalt 35 lägenheter, som ligger precis utanför gränsen till deformationszonen, där LKAB löser in fastigheter.
– Det är ju bara ett streck på en karta anser jag. Det drabbar oss redan, vi har sprickor i fastigheterna. Linjen har de dragit där men det här drabbar ju våra fastigheter, säger Emil Jakobsson.
På utsidan av ett av husen på officersgatan visar Emil Jakobsson en stor spricka. Den går rätt igenom betongen.
När vi går in i lägenheten sätter han handen mot samma spricka, och känner kalluften strömma in.
– Det finns ju uppenbara bevis på vad som händer i fastigheterna. Det är dags att börja prata inlösen så vi inte hamnar i tidsnöd, så hyresgästerna kan bo här medan det nya byggs upp. Vi vill fortsätta med fastigheter. Jag får i snitt tre samtal i veckan av folk som vill komma till Kiruna med familjer och bo här.
Han berättar att sprickan där kalluften strömmar in ska ha uppstått någon gång under 2022.
Varför har ni inte gjort något åt den här sprickan?
– Det är ju det att veta hur man ska agera. Det här är nytt för försäkringsbolagen också. Vi måste lägga ut själva från företaget. Det kan vi göra men det kostar, och samtidigt måste vi dokumentera vad det är som händer. Vi tycker ju att LKAB kan möta upp i det här, säger Emil Jakobsson.
Lägenhetshusen är byggda på 50-talet. Vi går vidare till två andra hus i närheten, och tittar på fler sprickor i betonggrunden och i tak.
Kan det vara slitage?
– I äldre fastigheter finns det alltid naturligt slitage. Alla vi som bor i Kiruna vet att en gipsskarv inte håller längre än ett år här, och att man får tapetsera om oftare. Men det är inte det som oroar, det som oroar en är att husgrunden spricker. Betongen är gjuten och borde hålla. Det gör den inte idag, och det gör en nervös. Hyresgästerna blir oroliga.
I tre av husen har LKAB satt upp så kallade sprickviddsmätare. De har suttit sedan november 2023. Det är instrument för att se om sprickorna förändras. De skickar signaler med bara några minuters mellanrum.
Spricka från taket och ner mot golvet i en lägenhet, som mäts med en sprickviddsmätare som LKAB satt upp.
– Det är en kort mätserie vi har, från november, men det har varit nästan ingen rörelse alls. 0,2 millimeter är maximala töjningen. Så det verkar inte vara något som händer väldigt snabbt eller akut, säger Anders Lindberg, presschef på LKAB, om resultaten från mätningarna i husen.
LKAB tar in husexperter som är experter på fastigheters hållbarhet. De genomför också mätningar löpande både i husen och i marken.
– Vi har sagt att vi ska återkomma med information när vi vet mer. Det handlar om att dels ha koll på de här fastigheterna men också så klart utreda vad som pågår i marken. Det här ligger utanför påverkansområdet där vi vet att det kommer komma deformationer från gruvan, de vanliga deformationerna som en följd av gruvbrytningen.
Fastighetsägarna känner en viss oro för långbänk, kan ni ge dem någon tidsram?
– Nej, vi kommer hålla dem uppdaterade så fort vi har mer data. Det här ligger inte inom påverkansområdet, på det sättet finns det ingen plan att LKAB ska köpa de här husen eller att de ska avvecklas. Men är det så att fastigheterna skadas och om det är så att gruvan är orsak, då har LKAB en skyldighet att åtgärda det.
Vägen mellan husen och sjukhuset utgör deformationsgränsen.
Hur länge behöver ni kolla på det för att ge svar?
– Det är svårt att säga. Som dagsläget är nu så är det ju inte några skador som hotar fastighetens användning eller att fastigheten ska kunna ligga kvar. Det vi kan säga generellt som vi sett på alla de byggnader som har haft sprickor i Kiruna är att det handlar om väldigt långsamma förändringar.
Fastighetsägaren visade en spricka som går rätt igenom. Man känner kalluften blåsa in, vad säger ni om det?
– Det är ett exempel på när det troligtvis måste göras en åtgärd för så ska det inte vara.
Är det de eller ni som ska göra det?
– Det får vi tillsammans med dem komma överens om vad som är rimligt. Är det LKAB som är orsaken så ska vi stå för kostnaden.
Från LKAB liknar man sprickorna med de som är på Luossaskolan, som också ligger utanför deformationszonen. Gruvbolaget meddelade i november förra året att marken på vissa håll i gamla Kiruna har naturliga sprickor i berggrunden, och att byggnader påverkas mer på sådana ställen.
– Vi behöver få en bättre bild av berggrunden och de här markrörelserna. Det är ju en annan typ av påverkan än de markdeformationer som vi gör prognoser på, där vi beräknar när ett område måste tömmas. Vi måste ta in kartläggningen av de här strukturerna och de här sprickorna in i vårt prognosarbete. Det är därför svårt att säga när vi vet mer, säger Anders Lindberg, presschef på LKAB.
De vanliga underhållen fortsätter som vanligt. Just nu byter Jakobssons Fastigheter fönster i de här husen.
Det vanliga underhållet görs som vanligt, här byter Jakobssons Fastigheter ut fönster på husen.
De har tidigare fått fastigheter inlösta av LKAB, som gamla City Hotell och Tingshuset.
– De stora grönområdena som vi har här lär vi aldrig få tillbaka, men förhoppningen är att husen blir inlösta och att vi hittar ett bra markområde för nya lägenheter, säger Dan Jakobsson, ägare till fastighetsbolaget.
Vad förväntar du dig nu?
– Förväntningarna är att LKAB gör rätt för sig, vilket de har gjort hittills. Det är bara synd om det hamnar i långbänk. Om det spricker och går till så här så måste vi få ersättning för de ytor som är uthyrningsbara så att våra kommuninnevånare får boenden.
LKAB jobbar med att ta fram en ny uppdaterad deformationsprognos, den väntas komma under det här året.
– Det här är en oro för våra hyresgäster. Det blir en sorts stress för dem när det spricker i taket. Vi svarar att vi har bra kontakt med LKAB och vi förmedlar vad vi vet, men det börjar bli många samtal nu om de här sprickorna, säger Emil Jakobsson.
Det blåser in kalluft i lägenheten genom den genomgående sprickan.