Skapande-skola är ett projekt där Kiruna fått medel från Statens kulturråd för att kunna engagera danskonstnärer. Danslärare Jenny Baldemar översätte vad den franske koreografen sa till barnen.
– Välj ett ställe med ögonen, var en instruktion.
Barnen fick själva välja vart på snölekplatsens figurativa scen de skulle röra sig, stanna upp och sedan långsamt smälta ned. Helst skulle de inte gå till samma ställe som kompisen utan hitta sin egen plats. Stephane Imbert samlade barnen för nya instruktioner. Samma sak, välja plats men nu skulle de springa dit och snabbt rasa ned.
Ett av barnen som var med var Lukas. Han tyckte att dansen var rolig att göra.
– Jag har bara gjort den en gång, sa han.
Det bästa tyckte han var när de fick springa.
Stephane Imbert anser att barn och vuxna uttrycker samma värden genom dansen.
– Kroppen talar och får andra att förstå. Vad vi gör med utrymmet – barn är väldigt tydliga, de ser och behöver inte ord hela tiden, sa han.
Vad hoppas du att barnen bär med sig efter denna upplevelse?
– Genom att låta barnen göra rörelser långsamt och snabbt kan de känna att det känns annorlunda. Att arbeta med kvalitéer som är varandras motsatser.
Hoppas du att de kan finna nyckeln till sitt eget dansspråk?
– Ja, svarar han och förklarar:
– För mig är dansen inte en idé utan verkligen en känsla.