Det är i synnerhet i årskurs sex som elevernas måluppfyllelse är låg. Enligt statistik från Skolverket har 13,2 procent av eleverna inte fått ett godkänt betyg (A-E) i ett eller flera ämnen. I länet är snittet 8,3.
Bland länets kommuner är det endast eleverna i årskurs sex i Haparanda har sämre betyg än Kirunaeleverna.
Sedan 2013 har sexornas kunskaper i kärnämnena - svenska, engelska och matematik - försämrats något varje år. Resultat från de nationella proven visar också att eleverna presterar sämre än rikssnittet.
Statistiken visar också att det inte är nyinvandrare elever som drar ner siffrorna i Kiruna.
I årskurs nio syns emellertid en förbättring bland Kirunaelevernas betyg, så utvecklingen är inte entydigt negativ.
Frågan var uppe på kultur- och utbildningsnämndens senaste möte.
– Nämnden bad förvaltningen titta på om vi kan rikta ytterligare pedagogiska resurser till skolor och klasser som ligger under snittet. Vi är beredda att sätta in ytterligare stöttning ute i klassrummen, säger Roger Suup.
Förvaltningen väntas presentera sina slutsatser om ett par veckor.
Det är inte resursbrist som ligger bakom utvecklingen. Enligt Lärarförbundets senaste ranking är nämligen Kiruna den kommun som är allra generösast med resurser till skolan i hela landet.
Skolverket räknar lite annorlunda. Enligt Skolverkets statistik har både Arjeplog och Pajala högre kostnader per elev än vad Kiruna har, även vad gäller kostnader för undervisning.
Men oavsett vilken kommun som är allra generösast med resurser konstaterar Roger Suup att Kirunas grundskolor inte presterar i paritet med de resurser som läggs på skolan.
Varför det är så har han inget tydligt svar på ännu. Enligt en skrivelse från förvaltningen kan ett samband mellan andelen behöriga lärare och elevernas betyg konstateras - där elever i skolor med en låg andel behöriga lärare alltså har sämre betyg.
Roger Suup tror att det rent generellt kan finnas det sådant samband, men säger att underlaget i det här fallet är för litet för att man säkert ska kunna slå fast att det är så.
Han menar att det till exempel också är viktigt att ytterligare stärka kommunens lärare i sina roller och att satsa mer på det kollegiala lärandet. Lärarna behöver mer tid för reflektion och diskussion.
– Alla skolor har intensifierat det arbetet och jag tror att det kommer att bära frukt snart, säger Roger Suup.
Har lärarna tid till det då?
– Här har vi en utveckling från centralt håll som syftar till att minska ner lärarnas administrativa arbetsbörda, säger Roger Suup, och menar att den utvecklingen också sker i Kiruna.