D-zonen är den mindre malmkroppen, här målad i svart, i nordvästra delen av brytningsområdet.
Bytet av brytningsmetod i det området är i linje med det andrahandsyrkande som Copperstone haft inför tisdagens förhandlingar om miljötillståndet. Förändringen medför att mindre av Copperstones industriområde skulle användas eftersom en underjordsbrytning inte skapar lika mycket gråberg som dagbrottsbrytning. Det området, där det inte längre är aktuellt med dagbrottsbrytning går under beämningen zon-D eller D-zonen. Området är den mindre av de tre malmkroppar i tillståndsansökan som utgör Copperstones eventuella gruvområde.
– Vi förutsatte när vi började den här processen att vi ville ha möjlighet att kunna välja brytningsmetod men vi har insett att om man väger miljökonsekvenserna mot vad det kostar rent ekonomiskt att bara ha ett brytningsalternativ så är det här avsteget från vår tidigare plan acceptabelt, säger Anders Lundkvist, senior rådgivare Copperstone.
Enligt honom får den förändrade brytningsmetoden inte någon påverkan på de 30 000 ton koppar som bolaget uppgett att de kommer att kunna producera årligen.
Anna-Carin Ohlsson, enhetschef miljötillsyn, menade att Copperstones andrahandsyrkande är i linje med det Länsstyrelsen anser är okej när det kommer till markpåverkan.
Avsteget från dagbrottsbrytning i en av de tre malmkropparna möts också med positivitet från tillsynsmyndigheten länsstyrelsen.
– Vi fick förra veckan kännedom om att bolaget hade ett andrahandsyrkande vad gällande D-zonen och att det gjorde gällande att det inte skulle vara tal om ett dagbrott och idag går bolaget ut och säger det, säger Anna-Carin Ohlsson, enhetschef miljötillsyn på Länsstyrelsen Norrbotten.
Förändrar det på något sätt processen inför förhandlingen?
– Ja, till viss del. Det vi skrev i yttrandet som vi författade under förra veckan var att det skulle ses som tillåtligt enligt miljöbalken om man valde att inte ha något dagbrott i D-zonen och nu har bolaget valt att följa de direktiven vilket är deras andrahandsyrkande.
Hon menar att underjordsbrytning kommer att ha en mindre påverkan på marken och också medföra att mindre mark tas i anspråk av gruvan. Däremot ser hon fortsatt en viss problematik när det kommer till bolagets vattenhantering. Bolaget behöver fortsatt övertyga myndigheten om att deras vattenrening och vattenavrinning inte har någon större miljöpåverkan.
– Men markfrågor och påverkan på rennäring och Natura-2000 områden den borde minska. Sen vet vi inte innan vi fått detaljerna om det kommer att behövas något villkor för att begränsa det här med någon form av försiktighetsprincip, säger Anna-Carin Ohlsson.
Inför huvudförhandlingen hade de båda berörda samebyarna Laevas och Gabna, samt sametinget, vänt sig emot etableringen av en ny gruva. Det på grund av att parterna ansett att en etablering får en för omfattande påverkan på riksintresset rennäringen.
– Det har visat sig tidigare att det hade omfattande konsekvenser när gruvan var aktiv och vi kommer att visa det när det är dags att prata om rennäringen under förhandlingen, säger Karin Kvarfordt Niia, talesperson för Gabna sameby.
Hon menar att förändringen som bolaget kommit med inte medför någon förändring för rennäringen utan hon ser det snarare som en PR-kupp.
– Det är bolagets sätt att kontrollera rapporteringen, säger Karin Kvarfordt Niia.