När tidsfusket i Kirunagruvan avslöjades i februari i år fastslog LKAB att arbetsledningen hade varit omedveten om att detta förekom. Enligt en utredning som LKAB själva ska ha gjort stod det enligt dem klart att cheferna inte ska ha känt till tidsfusket och i ett pressmeddelande menade LKAB:s persondirektör Grete Solvang Stoltz att ”det har varit ett välplanerat agerande, men vår kartläggning visar att detta är ett unikt fall inom LKAB”.
Men NSD kan i dag berätta att redan 2011, två år tidigare, gick larmet om att tidsfusk på olika sätt förekom och att cheferna från och med nu skulle hållas ansvariga om det fortsatte.
"Finns säkert många andra modeller"
Den 26 maj 2011 skickar gruvchefen i Malmberget Åsa Sundqvist ett mejl till sektionscheferna under jord i Malmberget. Mejlet hade kommit från Anders Kitok, som då var produktionsdirektör på LKAB. I mejlet informeras det om tidsfusket och det står att ”det har uppdagas att ett antal modeller används. Strider mot kollektivavtal och är omoraliskt”. Det listas sedan hur olika typer av fusk förekommer, bland annat beting, vilket innebär att produktionschefen kommer överens med de anställda om att en bestämd mängd arbete ger en viss betalning. I mejlet ges exemplet att "vissa timmar kan vara värda 2 timmar i betalning". Det står att beting ”tillämpas på ett antal arbetsplatser”. Det konstateras också att ”det finns säkert många andra modeller” förutom de som beskrivs i mejlet. Mejlet avslutas med konstaterandet att ”vi måste vara tydliga med att om vi från och med nu upptäcker felaktigt nyttjande av tidssystemet och att chefen har godkänt detta kommer chefen att beivras”.
Kiruna informerade
Sektionschefen i Malmberget, Patrik Johansson, vidarebefordrar mejlet till alla sina produktionschefer under prioritet hög och skriver ”Se nedan. Inget av detta får förekomma, gäller alla, den som attesterar är ansvarig för tidrapporten”. Han slår alltså fast att det är den som attesterar tidrapporten som är ansvarig för att den är korrekt. Samma information gick då, 2011, ut till alla sektionschefer i Kirunagruvan.
– Någonting hade förekommit inom produktionsenheten och då gick vi ut och informerade och påminde om att det på intet sätt är tillåtet, säger Anders Lindholm, dåvarande gruvchef i Kiruna.
Beting ett problem
När det i februari i år avslöjades att 20 personer i ett arbetslag fuskat med tidrapporteringen förklarade LKAB att arbetsledningen inte kände till fusket. I en intervju i Dagens Arbete gav de sparkade gruvarbetarna sin version av fusket. Enligt dem hade fusket varit samordnat med cheferna genom att det fanns en överenskommelse att de skulle jobba på beting. Trots att NSD i dag kan avslöja att det redan för två år sedan gick ut starka signaler om att tidsfusk förekom på LKAB, bland annat genom just beting, så håller LKAB fast vid att cheferna inte kände till något om fusket.
– I det fallet handlade det inte om plusstämpling som skrivs in via datorn, utan de stämplade ju in åt varandra. Det gick därför inte att se på tidrapporten att de fuskade, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör på LKAB.
Den som attesterade tidrapporteringen kunde ju se att de jobbade väldigt mycket övertid?
– Det var känt att gruppen jobbade övertid, men inte onormalt mycket om man jämför med andra arbetsplatser på LKAB, säger han.
Gruvarbetarna säger att det fanns en överenskommelse att arbeta på beting. Just beting framhålls i mejlet från 2011 är ett av de tidsfusk som finns på LKAB.
– Vi gjorde en grundlig och förutsättningslös utredning när vi fick reda på fusket. Utredningen bygger på intervjuer och samtal med alla berörda och vi kunde inte komma fram till att arbetsledarna kände till detta, säger han.
Är det tillåtet att arbeta på beting hos LKAB?
– Nej, det är inte tillåtet. Men det är inte vad vår utredning visade. Vi har inget intresse av att skydda chefer. Hade det visat sig att vi har chefer som fuskar så hade de också fått ta konsekvenserna av det, säger han.