Brandmän får inte rädda liv i gruvor

Rökdykare har ett av Sveriges farligaste jobb. Men reglerna som omfattar yrket gör att de egentligen inte får göra insatser i gruvor. Inte ens för att rädda liv.

Vill ha ändring. ”Helst hade jag velat se ett tillägg i regelverket så man inte behöver en dispens”. Det säger LKAB:s, säkerhetsansvarige Ronnie Hansson.

Vill ha ändring. ”Helst hade jag velat se ett tillägg i regelverket så man inte behöver en dispens”. Det säger LKAB:s, säkerhetsansvarige Ronnie Hansson.

Foto: Emma Eriksson

Kiruna2015-04-05 12:09

Tidigt på morgonen den 24 juni förra året fattade en lastbil eld omkring 1000 meter ner i LKAB:s gruva i Kiruna. Röken från den kraftiga eldsvådan spred sig snabbt genom de underjordiska gångarna och skapade en livsfarlig situation för de arbetare som då befann sig nere i gruvan.

Den dagen fick 27 personer föras till sjukhus. Två av dem med allvarliga skador. De sista personerna som undsattes av räddningstjänsten tog sig ut vid 11-tiden på förmiddagen. Men när räddningstjänsten gick in i gruvan för att hjälpa de personer som blivit fast i rökmassorna var brandmännen tvungna att bryta mot regelverket. Trots att det kunde handat om liv och död.

Nere i gruvgångarna finns så kallade räddningskammare dit personalen i ska ta sig om en brand bryter ut. Där ska arbetarna, enligt Gramko:s regelverk, vara säkra i minst fyra timmar i väntan på att bli undsatta av räddningstjänsten.

Rökdykning räknas som ett av Sveriges farligaste yrken och omfattas därför av en lång rad föreskrifter som bestäms av Arbetsmiljöverket. Tidningen Dagens arbete kunde i en granskning tidigare i år visa hur regelverket för rökdykare hindrar dem från att ta sig ner i till exempel gruvor för att söka efter personer om en brand skulle uppstå.

Enligt Paragraf 12 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning gäller att ” Vid brand eller risk för brand ska rök- och kemdykare för sitt skydd ha säker tillgång till släckvatten.”.

– Det här regelverket finns för att skydda rökdykarna. Det har ett av de farligaste jobben i Sverige och därför måste vi också ha ordentliga föreskrifter, säger Tommy Eriksson Wikén, sakkunnig på processäkerhet, Arbetsmiljöverket.

Men när det brinner i gruvgångar som ofta är flera kilometer långa är det i praktiken omöjligt att samtidigt ta med sig vatten hela vägen. En fullt utrustad brandman beräknas kunna dra med sig vatten omkring 150 meter. Längre kommer de inte innan luften i utrustningen tar slut.

Räddningstjänsten vid LKAB:s gruvor i Kiruna och Malmberget väljer därför att gå runt regelverket genom att helt enkelt inte kalla räddningsoperationerna för rökdykning. Det är ett avsteg från regelverket, men ett avsteg som kan rädda liv.

– Om vi ska följa reglerna till punkt och pricka så går det inte att undsätta personer som eventuellt är fast nere i gruvan. Då går det egentligen inte att göra en räddningsinsats överhuvudtaget, säger Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig på LKAB.

De senaste tio åren har i genomsnitt 74 bränder i gruvor inträffat varje år.

Omkring hälften av dem inträffar under jord.

2012 startade 55 procent av bränderna i ett fordon.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning står det att ” Vid brand eller risk för brand ska rök- och kemdykare för sitt skydd ha säker tillgång till släckvatten.”.

Källa: Gramko:s Brandskyddskommitté senaste rapport 2013

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om