När Håkan Stöckel, 74, läste i NSD att hans gata, Matojärvigatan, skulle byta namn efter kommunfullmäktigebeslutet i Kiruna under måndagskvällen så reagerade han först starkt negativt på namnbytet.
– Nä, alltså jag känner inte för det. Ibland känns det nästan som att: Vad f-n håller ni på med? Det här är ju Matojärvigatan. Men sedan pratade jag med en granne här efter vägen och jag kanske har börjat tänka om. Det blir nog bra det där, säger han några timmar efter tidningsläsningen.
Han är dock glad för kusinens framgångar. Han beskriver Börje som en fin kusin, en nära vän och en stor hockeyspelare.
– Börje är ju stor som hockeyspelare. Sedan har han varit stor i Toronto, Kanada. Det är klart jag var väl också lite stolt, och tänkte vilken kille, vilken lirare.
Håkan Stöckel beskriver en nära relation mellan kusinerna och de har bland annat varit med i tv-programmet, Arga snickaren tillsammans, när en släktgård i Salmi på andra sidan Torne träsk renoverades. Som kusin och nära vän till Börje Salming så är han starkt berörd av att Salming drabbats svårt av muskelsjukdomen ALS. Sjukdomen har dessutom ett snabbt förlopp.
– Det är ju ... Jag har också känt mig nästan gråtfärdig. Jag har följt det och undrat hur det här ska sluta. Jag tror att han har det tufft. Det går si eller så... Det är mycket tråkigt, säger Håkan Stöckel.
Bland Kirunas profiler har beskedet tagits väl emot.
– Jag tycker det är hedersamt av kommunen att vilja döpa om gatan för Börjes räkning, säger brodern Stig Salming.
Reinhold ”Sko-Relle” Brynefall är positiv till att döpa om en kirunagata, men tycker det vore bättre att hedra båda bröderna.
– Jag tycker att man ska låta Matojärvigatan behålla sitt namn och istället döpa om Idrottsgatan till Salmingsgatan. På så sätt får vi även med brodern Stig som även han betytt mycket för ishockeyn.
Historikern och författaren Curt Persson har forskat kring Kirunas historia och konstaterar att det är ovanligt att döpa en gata efter en person som fortfarande lever.
– Ofta så ska det ha gått en tid efter en person gått bort och att man har fått perspektiv över personen och vad den har betytt för samhället. Ett annat alternativ vore att inrätta en stipendie i hans namn som kan ges till en Kirunabo för en humanistisk eller intellektuell prestation.