Blodpuddingen tog åter plats på bordet

Så fort finanskrisen blev verklighet även i Norrbotten steg försäljningen av blodpudding. Just nu säljer man cirka femton procent mer av produkten jämfört med i fjol.
- Man drar åt svångremmen helt enkelt när det blev kärvare tider, folk vill äta billigare på vardagarna, säger Gunnar Lejon från Coop på Storheden i Luleå.
Men det är inte bara pengar som fått styra när vi fyllt kundvagnarna under 2009. Intresset för lokalproducerad mat ökade också. 2009 blir året då vi hellre valde en falukorv från Norrbotten än en från Skåne, även om det innebar några extra kronor. Gunnar Lejon tror att den trenden kommer fortsätta.
- Vi vill äta mat från Norrbotten och det märks jättetydligt i butikerna. Det påverkar oss i hur vi skyltar med maten och får oss att lyfta fram varor från orten. Vi märker också att folk frågar mer efter lokala matvaror och det kommer nog att bli ännu större i framtiden, säger Gunnar Lejon.

Han berättar att konsumenterna vill dricka mjölk från länet, precis som vi vill ha creme fraiche och grädde från Norrbottniska kor. När vi köper kött, vill vi inte att djuret eller köttet ska ha färdats långväga.
- Vi har helt klart blivit mer miljömedvetna och det märks också på våra ekologiska produkter. Jag gissar att den ökade efterfrågan kommer att leda till att kravmärkt och ekologiskt kommer att bli billigare i framtiden. Fortfarande är det så att en kravmärkt fläskfilé för över 200 kronor kilot är svår att sälja.

Att vi tänker mer på vad vi äter märks på fler sätt;
- Fler och fler läser innehållsförteckningen på maten, man vill ogärna äta mat som innehåller saker med e-märkning.
En annan trend som är lite paradoxal med blodpuddingens uppsving är att vi köpt mer dyrare matprodukter, torts finanskrisen.
- Istället för att gå ut med familjen och äta på restaurang på helgen väljer vi att laga lite lyxmat hemma. Man vill äta gott, men det blir billigare att göra det själv, säger Gunnar Lejon.
- Vi säljer mer av charkuterier av finare sort. Man kanske lindar om kycklingfilén med en fin lufttorkad skinka eller köpare en finare ost till en ostbricka. Eller så satsar man på att laga en tre-rättersmiddag.

En annan tydlig trend har varit att konsumenterna inte längre är rädda för fett, utan tvärtom. Efterfrågan på riktigt smör, fet yoghurt och grädde har ökat markant. Det lättare smöret har minskat mellan åtta till tolv procent i försäljning jämfört med i fjol, och det feta smöret ökat med samma mängd. Det är dels en konsekvens av intresset för dieter som GI och Atkins, men också ett resultat av att människor vill äta naturlig mat.
- Folk vill inte äta mat med en massa tillsatser, vi ser generellt att försäljningen av lightprodukter minskat rejält, säger Gunnar Lejon.
- Istället för att äta en lightprodukt, väljer vi istället att äta den feta naturliga maten, men vi äter inte lika mycket.
Gunnar Lejon säger att man i butiken fått skylta om bland mejerier och lyfta fram feta produkter. Han ser också att vissa produkter helt försvinner, som sötade lightyoghurtar.

Annat man kan säga om familjer och mat 2009:
➤ Vanligast är att kvinnan i hemmet står för inköpet. På helgen handlar familjerna gärna tillsammans.
➤ En familj med två vuxna och två barn handlar mat för cirka 5-6 000 kronor i månaden.
➤ Konsumenterna tycker att maten blivit dyrare. Vilket stämmar. Alla varugrupper har ökat från 4 till 10 procent, största ökningarna ligger på chark,bröd samt frysvaror.
➤ Nio av tio män tittar aldrig på prislappen.

Blodpuddingen tog åter plats på bordet

2009 blev året då blodpuddingen fick stark revansch. Finanskristider gjorde att vi började äta billigare mat på vardagarna.- En annan jättestark trend är att vi vill äta lokalt producerad mat. Den efterfrågan tror jag bara kommer att öka, säger Gunnar Lejon från Coop.