– Bidragen är jätteviktiga, framförallt för de stora projekten. Många gånger handlar det om ganska stora pengar, säger Magdalena Wäppling, trafikingenjör i Kiruna.
De olika vägprojekten, totalt 15 stycken, finns listade i en så kallad trafikobjektplan. Den gemensamma nämnaren är att åtgärderna syftar till att förbättra trafiksäkerheten. Det handlar om vägbulor och avsmalnade vägar, nya gång- och cykelvägar och i något fall om att parkeringsmöjligheterna förtydligas så att färre ska ställa bilen fel.
Projekten är listade i en prioriteringsordning. Den ska behandlas politiskt och kan ändras. Hur många projekt som kan genomföras beror emellertid i synnerhet på om länsstyrelsen beviljar bidrag till projekten eller inte, berättar Magdalena Wäppling.
I trafikobjektlistan för 2017 finns åtta projekt som uppskattas kosta mindre än en halv miljon kronor och sju större projekt som väntas kosta mer än så. Enligt Magdalena Wäppling brukar bidraget från länsstyrelsen täcka ungefär hälften av den totala summan för ett projekt.
Totalt har länsstyrelsen runt åtta miljoner kronor att fördela på den här typen av projekt varje år. Hela Länstransportplanen för 2014 - 2025, varifrån pengarna hämtas, uppgår till 760 miljoner kronor totalt. Det ekonomiska ramverket har regeringen beslutat om. Majoriteten av pengarna går till investeringar på länets statliga vägnätverk, undantaget de tre europavägarna.
Kiruna kommun brukar räkna med att få bidrag och därmed kunna genomföra ett större och ett mindre projekt varje år. Men enligt Magdalena Wäppling är det långt ifrån varje år kommunen får bidrag till något av de större projekten. Då skjuts de på framtiden. Flera projekt i den nya trafikobjektplanen har funnits med tidigare.
– Vi har aldrig riktigt råd att göra allt på en gång. Är det så att vi inte får bidrag brukar vi fördela om pengarna så att vi ändå kan genomföra något av de mindre projekten, säger hon.
Ett projekt som hängt med länge gäller Lappgatan, som för tillfället är högst prioriterat bland de större projekten. Där är hastigheten huvudsakligen 40 kilometer i timmen, men boende vittnar om att många kör för fort och att trafikmiljön känns otrygg. Där finns tre alternativ på åtgärder. Ett är att smala av hela den 400 meter långa sträckan, ett annat är att göra sex avsmalningar på strategiska platser och ett tredje är att bygga fyra vägbulor. Magdalena Wäppling menar att sträckan kan göras mer trygg och trafiksäker med bra åtgärder som folk kan förstå och respektera.
Är det frustrerande att ha med flera projekt i listan år efter år?
– Visst är det väl lite frustrerande. Man kan se att större delen av potten som länsstyrelserna har att dela ut riktar sig till södra delen av landet. Väldigt lite pengar går tillbaka till Norrbotten och vi kan inte göra annat än att föra fram att vi vill ha mer, säger Magdalena Wäppling.
Senare i höst fattar länsstyrelsen i samråd med Trafikverket beslut om vilka projekt som får bidrag.