Mellan 1998-99 var Johan Bergstad en del av FN-missionen Unikom som biträdande förhandlingschef i Irak.
I mitten av 90-talet lämnade du hemstaden Kiruna. Varför?
– För att göra en lång historia kort så var jag kommenderad till I22 i Umeå under två år, 96-98. Sen hade jag sökt FN-tjänst.
Vid årsskiftet 98-99 blev Johan Bergstad en del av FN-missionen Unikom. Missionen etablerades 1991 efter att irakiska styrkor tvingats ut ur Kuwait och uppdraget var att övervaka fredsavtalet mellan länderna. Johan Bergstad blev biträdande förhandlingschef för missionen gentemot Irakiska utrikesdepartementet i Bagdad.
Vad gör en biträdande förhandlingschef för FN?
– Min chef var en rysk överste och jag var ställföreträdande. Uppgiften var att övervaka fredsavtalet och gränszonen mellan Kuwait och Irak.
Johan Bergstad satt vägg i vägg med vapeninspektörerna från FN-organet IAEA ledda av Hans Blix.
– Vi satt på samma våningsplan på FN-högkvarteret i Bagdad. Men sen ledsnade Hussein-regimen på att ha dem där. De hittade ingenting men envisades med att fara runt och undersöka. Rätt eller fel, det värderar jag inte. Men när de blev utslängda gick de allierade till angrepp, säger Bergstad.
USA och deras allierade svarade Hussein-regimen med ett flyganfall som pågick i fyra dagar kallat Operation Desert Fox.
– Vi tog emot 106 kryssningsmissiler och 1400 ton bomber inom loppet av två dygn. Då hade jag turen att inte vara i Bagdad utan befann mig i Umm Qasr i södra Irak.
Var det en medveten flytt?
– Nej, nej, jag var på väg upp till Bagdad då.
Hans tid i FN-missionen avslutades 1999 och under den tiden hade regeringen fattat beslutet att lägga ner I22. Johan Bergstad sökte sig till S1 i Enköping men tröttade snabbt på det jobbet.
Då hamnade du på Husqvarna som produktionschef för deras motorsågstillverkning, stämmer det?
– Ja, jag fick det jobbet när jag slutade på S1. Men det var inte min grej och sen blev jag headhuntad till Ericssons IT.
Då hade det hunnit bli 2001 och Ericssons ekonomiska krasch var nära förestående för en ovetande Johan Bergstad och många med honom.
– Jag ägnade då de närmaste åren åt att städa i Ericssons interna IT-organisation. Det handlade om konsolidering, rationalisering och effektivisering.
Med andra ord: många människor blev uppsagda.
– Det var en väldigt utmanade men samtidigt värsta arbetsperioden i mitt liv. Det tog verkligen sin tull.
Så småningom blev Bergstad själv outsourcad till Hewlett Packard som tog över driften av Ericssons IT-infrastruktur. Där blev han kvar i över 12 år.
– Jag har inte bytt arbetsgivare så många gånger, jag har mer åkt med. (skratt)
Jobbet på HP var ett helt annat, då handlade det mer om leverans, säger Johan Bergstad.
– Amerikanska bolag är som de är. Där styrs allting av hur många dollar det står i botten av kvartalsrapporten.
Du återvände till det militära 2017, hur kom det sig?
– Efter 17 år med kvartalsrapporter som styrde om man hade ett jobb eller inte blir man ganska sliten. Jag började leta jobb i offentlig sektor för att göra något som har lite högre värden än att göra aktieägare nöjda som drivkraft. Inget nedsättande med det, men jag ville annat helt enkelt. Så jag sökte jobb inom IT i offentlig sektor.
Johan Bergstad blev chef för försvarets masterdata-kontor.
– Det blev något helt nytt, man kan säga att det handlar om informationsförvaltning.
Det är ett annat Kiruna som Johan Bergstad flyttat hem till. "När jag bodde här så var det ju så i alla fall i de östra kommundelarna att det var 25 procents arbetslöshet. Nu sitter vi i en helt annan situation och jag ser fram emot att få vara med och påverka det och utveckla Kiruna", säger han.
Men efter att ha varit borta från Kiruna i över 20 år är nu planen att Bergstad med familj ska flytta till Kiruna.
Hur kom det sig att du sökte jobbet?
– Jag och min familj tillbringar 5-7 veckor här uppe varje år. Och vi har sagt att: Får vi möjligheten att flytta till Kiruna ska vi ta den. Så det är ett gemensamt beslut i bakgrunden. Sen har jag tittat på flera jobb, egentligen bara inom LKAB. Men det har inte blivit något.
Sen tipsade en kollega inom Försvarsmakten om att kommundirektörstjänsten var vakant.
– Så jag tänkte varför inte? För mig handlar inte bara om att återvända till Kiruna, utan det handlar om återindustrialiseringen av Norrbotten i allmänhet och Malmfälten i synnerhet. Jag tycker det är jätteintressant, inte minst Hybrit-projektet.
– Jag vill ju att konsekvenserna för Kiruna ska bli så bra som möjligt. När jag bodde här så var det ju så i alla fall i de östra kommundelarna att det var 25 procents arbetslöshet. Nu sitter vi i en helt annan situation och jag ser fram emot att få vara med och påverka det och utveckla Kiruna.
En av dina första utmaningar blir att tillsätta alla vakanta chefsposter. Hur ser du på den utmaningen?
– Försvarsmakten och Kiruna kommun har lite likartade utmaningar. I mitt senaste arbete på försvaret sysslade jag mycket med rekrytering och det är inte så att IT-folk tänker på Försvarsmakten som arbetsplats i första hand. I Kiruna så är det så att även om vi har attraktiva jobb så är inte alla beredda att flytta hit och vår arbetsmarknad är så het att man bränner sig bara man kommer i närheten av stadshuset.
Johan Bergstad, kommundirektör Kiruna.
Någon konkret tanke hur ni ska locka till tjänsterna?
– Det är för tidigt ännu. Men vi måste bli en ännu hetare och bättre arbetsgivare.
Och på tal om det då, redan innan du fick tjänsten hamnade du i hetluften hos den politiska oppositionen efter inlägg i sociala medier. Du visste ju vad du skrivit och att inläggen fanns, var du beredd på reaktionerna?
– Nej, faktiskt inte, jag hade inte en tanke på det. Och det kanske är "my bad", så att säga. Att jag inte förstod hur pass exponerad den här rollen är.
Du har sagt att du nu måste bygga upp förtroende hos partierna, en del i det och som några reagerat på, hade kunnat vara att tydligt be om ursäkt eller ta avstånd från det du skrivit. Du har inte gjort det, i media i vart fall, kan du förklara varför?
– Jag tycker nog att jag bett om ursäkt. Senast igår hade jag ett möte med Mats Taaveniku och jag upplever att vi är fullt trygga med varandra. Jag kommer att ha möte med övriga oppositionsledarna bara jag får en lucka i mitt schema.
– Om det jag skrivit har sårat eller kränkt någon, det har aldrig varit mitt syfte. Sen har vi vår grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet och den ska vi aldrig röra.
Kommer du att behöva hålla igen nu när du är kommundirektör?
– Nej, men när jag har den här rollen måste jag ju ha respekt för att jag jobbar i en organisation där man måste ta höjd för alla människors politiska värderingar. Jag vill ju har förtroende hos den politiska organisationen, just nu nu styrs kommunen av en borgerlig majoritet, men efter valet kan det vara annorlunda.