Men situationen är även ohållbar för de lärare som är behöriga och får dra det tunga lasset.
- Vi har ett fantastiskt yrke och man hade önskat att fler kände likadant, säger Maria Lycksell-Bjurén och fortsätter:
- Jag har varit väldigt frustrerad och besviken över att jag har lagt ned så lång tid av mitt liv på universitetsstudier och sedan kan det komma in någon med gymnasieutbildning och arbeta som jämställd med mig. Jag tycker inte att det känns okej. De som kommer in outbildade kommer in och gör sitt bästa men de har inte samma förutsättningar.
Hon arbetar tillsammans med Lotta Olovsson och Jeanette Kuoppa. Runt 25 procent är vikarier i deras arbetslag som totalt består av 15 personer. Och så är det konstant.
– I hela lärarkåren är det här problemet - att det inte finns tillräckligt med behöriga lärare. Det är klart att det påverkar kvalitén i skolan. Rent ämnesmässigt kan man läsa in sig men pedagogiken och metodiken, det lär man sig på utbildningen. Det är inte så att man bara kan komma in och göra en happening över någonting utan det ska finnas en tanke bakom och det finns styrdokument som säger vilket innehåll och vilka förmågor vi ska träna, säger Jeanette Kuoppa.
Det tar tid att förklara för dem utan utbildning varför man behöver lägga upp undervisningen på ett visst sätt. Dessutom är det en svårighet vid bedömning. Det har resulterat i att de behöriga lärarna ofta tas ur undervisningen för att till exempel rätta nationella prov och vägleda kollegor.
– Jag undrar om föräldrarna vet hur ofta deras barn är utan lärare? undrar Maria Lycksell-Bjurén.
Det som komplicerar det hela ytterligare är att en vikarie inte får stanna mer än en eller två terminer. De får ingen fast anställning om de inte har behörighet. I vissa ämnen har det bytts vikarie mer eller mindre varje termin de senaste åren.
- Det blir en omstart varje gång, säger Jeanette Kuoppa.
- Eleverna får inte den utbildning de har rätt till, säger Lotta Olovsson.
De hade önskat att när det kommer en vikarie som vill stanna och har en pedagogisk förmåga att den kunde få bli anställd.
– Vi är väl medvetna om problemet, säger Roger Suup (S) som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Kiruna kommun.
Redan i juni 2012 fick två handläggare i uppgift att arbeta även otraditionellt med rekrytering genom att bland annat aktivt söka upp lärare exempelvis på lärarutbildningar.
I september kommer nästa redovisning över hur det arbetet gått.