En fråga som diskuteras på många håll i Arktis är den om industrins omställning och markanvändning. Den frågan lyftes även på mötet i Kiruna.
– Vi står här med tusen lediga jobb i Kiruna och inga bostäder. Hur ska man lösa det, med växande företagsamhet och plats med rennäring och andra näringar? Det finns inga enkla svar. Vi hade ungdomar med från hela Arktis här och de pratade mycket om att renovera gamla hus för boenden och att återvinna mer, säger Alexandra Anstrell (M), ordförande för den svenska delegationen.
Man samlades kring en resolution som lyfte flera viktiga punkter. Bland annat tryckte man på att regeringarna måste prioritera minskning av utsläpp av svart kol och metan.
”Det har stark påverkan på kort sikt när det gäller effekterna av klimatförändringarna i Arktis, som smältande havsis och permafrost”, står det i uttalandet.
Under samma punkt skriver man att urfolkens röster måste inkluderas i beslutsprocessen och att lokalsamhällena ska ges möjlighet att leda initiativ för att stärka miljön.
Hur ska ni göra det, konkret?
– Det viktiga är samtalet, att lyssna på varandra och försöka hitta lösningar. Tanken är att man lämnar från sig resolutionen och senare utifrån den komma med mer konkreta förslag. Jag tänker själv att det är viktigt med goda kontakter med Sametinget, och de kommer ju till riksdagen i maj, säger Alexandra Anstrell (M).
Parlamentariker från Kanada, Danmark (även Grönland och Färöarna), Finland, Island, Norge och Sverige samt urfolksrepresentanter från samerna, AIA Aleut International Association och GCI Gwich´in Council International, och ungdomsrepresentanter deltog.
Tanken är att främja samarbetet mellan länderna och förbättra levnadsförhållandena för alla som bor i området.
"Våra naturresurser väcker intresse och urfolkens ställning diskuteras i många länder. Därför är det viktigt med samarbete mellan staterna i det arktiska området och våra riksdagsledamöter", skriver Olga Oinas-Panuma (C), ordförande för Finlands delegation, i ett pressmeddelande.
USA ska hålla i nästa konferens som hålls om två år.
– Jag har höga förhoppningar på det här arbetet. Och det är ju inte så att vi kan göra resolutioner och så ska allt hända av sig själv, vi måste ligga på i våra respektive parlament, säger Alexandra Anstrell.